Allazeena yu'minoona bilghaibi wa yuqeemoonas salaata wa mimmaa
razaqnaahum yunfiqoon
dem som tror på [existensen av] det som är dolt för människor, dem som förrättar bönen och som ger åt andra av vad Vi har skänkt dem för deras försörjning
Wallazeena yu'minoona bimaa unzila ilaika wa maaa unzila min qablika wa
bil Aakhirati hum yooqinoon
och dem som tror på det som har uppenbarats för dig och på det som har uppenbarats före din tid och som har förvissningen att det eviga livet [väntar].
Och när de uppmanas att tro som andra människor tror, svarar de: "Skall vi tro som dessa enfaldiga stackare?" Nej, det är de som är enfaldiga stackare, men det vet de inte.
Wa izaa laqul lazeena aamanoo qaalooo aamannaa wa izaa khalaw ilaa
shayaateenihim qaalooo innaa ma'akum innamaa nahnu mustahzi'oon
Och när de möter dem som har antagit tron, säger de: "Vi är [också] troende"; men när de är ensamma med sina onda ingivelser, säger de: "Visst följer vi er - vi ville bara skämta med dem."
Masaluhum kamasalillazis tawqada naaran falammaaa adaaa'at maa hawlahoo
zahabal laahu binoorihim wa tarakahum fee zulumaatil laa yubsiroon
De kan liknas vid en [man] som tänder en eld, och då elden lyser upp [alla] som står omkring, tar Gud ifrån dem deras ljus och lämnar dem i mörker så att de ingenting kan se -
2:18
صُمٌّ بُكْمٌ عُمْيٌ فَهُمْ لاَ يَرْجِعُونَ
Summum bukmun 'umyun fahum laa yarji'oon
döva, stumma och blinda finner de ingen väg tillbaka.
Aw kasaiyibim minas samaaa'i feehi zulumaatunw wa ra'dunw wa barq,
yaj'aloona asaabi'ahum feee aazaanihim minas sawaa'iqi hazaral mawt'
wallaahu muheetum bilkaafireen
Eller vid [dem som råkar ut för] ett våldsamt oväder med regnmoln som förmörkar himlen, åska och blixtar. De sätter fingrarna i öronen för [att inte höra] åskans mullrande, i rädsla för döden - men Gud har uppsikt över dem som förnekar [Honom]. -
Yakaadul barqu yakhtafu absaarahum kullamaaa adaaa'a lahum mashaw feehi
wa izaaa azlama 'alaihim qaamoo; wa law shaaa'al laahu lazahaba bisam'ihim
wa absaarihim; innal laaha 'alaa kulli shai'in Qadeer
(section 2)
De är nära att bländas av blixtarna, men när de lyser upp [mörkret] tar de några steg och stannar upp då mörkret [åter] sluter sig omkring dem. Om Gud ville kunde Han helt beröva dem hörsel och syn; Gud har allt i Sin makt.
Allazee ja'ala lakumul arda firaashanw wassamaaa'a binaaa 'anw wa anzala
minassamaaa'i maaa'an fa akhraja bihee minas samaraati rizqal lakum falaa
taj'aloo lillaahi andaadanw wa antum ta'lamoon
Han som har skapat jorden som en viloplats för er och rest himlen som ett valv och låtit vatten strömma från skyn och därmed frambringat frukter för er försörjning. Sätt därför inte medgudar vid Guds sida, då ni vet [att Gud är utan like].
Wa in kuntum fee raibim mimmaa nazzalnaa 'alaa 'abdinaa fatoo bi
Sooratim mim mislihee wad'oo shuhadaaa'akum min doonil laahi in kuntum
saadiqeen
Och om ni tvivlar på något av det som Vi steg för steg har uppenbarat för Vår tjänare, kom då fram med en sura som kan jämföras med detta och kalla på era vittnen - andra än Gud - om ni talar sanning.
Fail lam taf'aloo wa lan taf'aloo fattaqun Naaral latee waqooduhan naasu
walhijaaratu u'iddat lilkaafireen
Om ni inte gör detta - och ni kommer inte att göra det - frukta då Elden, vars bränsle är människor och stenar och som hålls i beredskap att ta emot dem som förnekar sanningen.
Wa bashshiril lazeena aamanoo wa 'amilus saalihaati anna lahum jannaatin
tajree min tahtihal anhaaru kullamaa ruziqoo minhaa min samaratir rizqan
qaaloo haazal lazee ruziqnaa min qablu wa utoo bihee mutashaabihaa, wa lahum
feehaaa azwaajum mutahhara tunw wa hum feehaa khaalidoon
[Muhammad!] Ge dem som tror och lever rättskaffens det glada budskapet att lustgårdar, vattnade av bäckar, väntar dem; var gång de förses med frukt därifrån skall de säga: "Detta är vad vi försågs med i forna dagar" - de kommer nämligen att få sådant som påminner om det [förgångna]. Och [deras] hustrur skall vara med dem i dessa [lustgårdar], renade från [all jordisk] orenlighet, och där skall de förbli till evig tid.
Innal laaha laa yastahyeee ai yadriba masalam maa ba'oodatan famaa
fawqahaa; faammal lazeena aamanoo faya'lamoona annahul haqqu mir rabbihim wa
ammal lazeena kafaroo fayaqooloona maazaaa araadal laahu bihaazaa masalaa;
yudillu bihee kaseeranw wa yahdee bihee kaseeraa; wa maa yudillu biheee
illal faasiqeen
Gud tvekar inte att framställa en liknelse om en mygga eller något ännu oansenligare. De troende vet att dessa [liknelser] är sanningen, [uppenbarad] av deras Herre, men de som inte vill tro säger: "Vad kan Gud ha velat säga med denna liknelse?" Därmed leder Han många vilse och ger även vägledning åt många; men Han leder ingen vilse utom dem som förhärdats i synd,
Allazeena yanqudoona 'ahdal laahi mim ba'di meesaaqihee wa yaqta'oona
maaa amaral laahu biheee ai yoosala wa yufsidoona fil ard; ulaaa'ika humul
khaasiroon
som bryter förbundet med Gud, stadfäst [i människans natur], och som åtskiljer vad Gud befallt skall vara sammanfogat och som stör ordningen och sprider sedefördärv på jorden. Dessa är förlorarna.
Kaifa takfuroona billaahi wa kuntum amwaatan fa ahyaakum summa
yumeetukum summa yuhyeekum summaa ilaihi turja'oon
Hur kan ni förneka Gud? Då ni var döda gav Han er livets gåva; efter detta skall Han låta er dö, och därefter skall Han låta er uppstå till nytt liv, och till Honom skall ni föras åter.
Wa iz qaala rabbuka lil malaaa'ikati innee jaa'ilun fil ardi khaleefatan
qaalooo ataj'alu feehaa mai yufsidu feehaa wa yasfikud dimaaa'a wa nahnu
nusabbihu bihamdika wa nuqaddisu laka qaala inneee a'lamu maa laa ta'lamoon
OCH SE, din Herre sade till änglarna: "Jag skall tillsätta en ställföreträdare på jorden." [Änglarna] sade: "Skall Du tillsätta någon som stör ordningen där och sprider sedefördärv och [till och med] utgjuter blod, medan det är vi som sjunger Ditt lov och prisar Ditt heliga namn?" [Gud] svarade: "Jag vet vad ni inte vet."
Qaala yaaa Aadamu ambi' hum biasmaaa'ihim falammaa amba ahum bi
asmaaa'ihim qaala alam aqul lakum inneee a'lamu ghaibas samaawaati wal ardi
wa a'lamu maa tubdoona wa maa kuntum taktumoon
[Då] sade Han: "Adam! Nämn deras namn för dem." Och när [Adam] hade nämnt namnen för dem, sade [Gud]: "Jag sade er ju att Jag känner allt som är dolt i himlarna och på jorden och att Jag vet vad ni kan säga öppet och vad ni håller hemligt."
Wa iz qulnaa lilmalaaa'i katis judoo liAadama fasajadooo illaaa Ibleesa
abaa wastakbara wa kaana minal kaafireen
Och när Vi befallde änglarna att falla ned på sina ansikten inför Adam föll de ned utom Iblees som vägrade, full av högmod, och blev en av dem som förnekar sanningen.
Wa qulnaa yaaa Aadamus kun anta wa zawjukal jannata wa kulaa minhaa
raghadan haisu shi'tumaa wa laa taqrabaa haazihish shajarata fatakoonaa minaz
zaalimeen
Och Vi sade: "Adam! Tag, du och din hustru, er boning i denna lustgård och ät som ni har lust till av dess [frukter]; men närma er inte detta träd; då kan ni hemfalla åt synd!"
Fa azallahumash Shaitaanu 'anhaa fa akhrajahumaa mimmaa kaanaa fee; wa
qulnah bitoo ba'dukum liba'din 'aduwwunw wa lakum fil ardi mustaqarrunw wa
mataa'un ilaa heen
Men Djävulen kom dem att överträda detta [förbud] och orsakade så deras fall. Och Vi sade: "Bort, alla, härifrån! Fiender skall ni vara inbördes! Under en tid skall ni ha er boning och ert uppehälle på jorden."
Ja, Vi sade: "Bort, alla, härifrån! Men vägledning skall helt visst komma er till del, och de som följer Min vägledning skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
Wa aaminoo bimaaa anzaltu musaddiqal limaa ma'akum wa laa takoonooo
awwala kaafirim bihee wa laa tashtaroo bi Aayaatee samanan qaleelanw wa
iyyaaya fattaqoon
Tro på vad Jag [nu] har uppenbarat med bekräftelse av de [uppenbarelser] som ni [tidigare] fick ta emot och gå inte i spetsen för dem som förnekar sanningen. Sälj inte Mina budskap för en ynklig slant. Och frukta Mig!
Wattaqoo Yawmal laa tajzee nafsun 'an nafsin shai'anw wa laa yuqbalu
minhaa shafaa'atunw wa laa yu'khazu minhaa 'adlunw wa laa hum yunsaroon
Och frukta den Dag då ingen kan gottgöra vad en annan har brutit, då alla förböner kommer att avvisas och ingen lösen skall tas emot och ingen hjälp skall ges.
Wa iz najjainaakum min Aali Fir'awna yasoomoonakum sooo'al azaabi
yuzabbihoona abnaaa'akum wa yastahyoona nisaaa'akum; wa fee zaalikum
balaaa'um mir Rabbikum 'azeem
Och [minns] att Vi befriade er från Faraos män, som tillfogade er svåra lidanden, dödade era söner och [enbart] skonade era kvinnor - detta var en tung prövning som er Herre lade på er -
Wa iz waa'adnaa Moosaaa arba'eena lailatan summattakhaztumul 'ijla mim
ba'dihee wa antum zaalimoon
och hur Vi kallade Moses till Oss [på Sinai berg] under fyrtio nätter och hur ni i hans frånvaro tog er för att dyrka [den gyllene] kalven och så begick en svår synd.
och att Moses sade till sitt folk: "Ni har sannerligen, mitt folk, tillfogat er själva en svår orätt då ni tog er för att dyrka [den gyllene] kalven. Vänd därför åter till er Skapare och visa ett förkrossat sinnelag; det är vad er Skapare finner vara bäst för er." Och Han tog emot er ånger - Han är Den som går den ångerfulle till mötes, den Barmhärtige.
Wa zallalnaa 'alaikumul ghamaama wa anzalnaa 'alaikumul Manna was Salwaa
kuloo min taiyibaati maa razaqnaakum wa maa zalamoonaa wa laakin kaanooo
anfusahum yazlimoon
Och Vi lät molnen skänka er skugga och gav er manna och vaktlar [till föda och uppmanade er:] "Ät av de goda ting som Vi har skänkt er för ert uppehälle." Och de vållade Oss ingen skada [med sina synder] - de skadade enbart sig själva.
Wa iz qulnad khuloo haazihil qaryata fakuloo minhaa haisu shi'tum
raghadanw wadkhulul baaba sujjadanw wa qooloo hittatun naghfir lakum
khataayaakum; wa sanazeedul muhsineen
Och [minns] Våra ord: ”Gå in i detta land och ät som ni har lust till av dess [frukter], men fall ned på era ansikten vid inträdet och be: 'Befria oss från bördan av vår synd!' [Då] skall Vi förlåta er era synder och därtill rikligt belöna dem som gör det goda och det rätta.”
Men de som framhärdade i synd satte andra ord i stället för det som de uppmanats att säga, och Vi lät ett straff från ovan drabba [dessa] syndare på grund av deras trots och olydnad.
Wa izis tasqaa Moosaa liqawmihee faqulnad rib bi'asaakal hajara
fanfajarat minhusnataaa 'ashrata 'aynan qad 'alima kullu unaasim mash
rabahum kuloo washraboo mir rizqil laahi wa laa ta'saw fil ardi mufsideen
Och [minns] att Moses bad om vatten för sitt folk och Vi sade: "Slå med din stav på klippan!" - och då vällde tolv källor fram ur den, så att var och en visste var han skulle dricka. [Och Moses sade:] "Ät och drick av det som Gud har gett er för ert uppehälle, men sprid inte sedefördärv och annat ont på jorden."
Wa iz qultum yaa Moosaa lan nasbira 'alaa ta'aaminw waahidin fad'u lanaa
rabbaka yukhrij lanaa mimmaa tumbitul ardu mimbaqlihaa wa qis saaa'ihaa wa
foomihaa wa 'adasihaa wa basalihaa qaala atastabdiloonal lazee huwa adnaa
billazee huwa khayr; ihbitoo misran fa inna lakum maa sa altum; wa duribat 'alaihimuz
zillatu walmaskanatu wa baaa'oo bighadabim minal laah; zaalika bi annahum
kaano yakfuroona bi aayaatil laahi wa yaqtuloonan Nabiyyeena bighairil haqq;
zaalika bimaa 'asaw wa kaanoo ya'tadoon
(section 7)
Och [minns] att ni sade: "Moses, vi kan inte fördra att alltid få en och samma föda. Be därför din Herre att Han av det som jorden alstrar ger oss sådant som kryddväxter, gurka, vitlök, linser och lök", [varpå Moses svarade:] "Vill ni byta det bättre mot det sämre? Vänd då tillbaka till [slaveriet i] Egypten! Där kan ni få det ni begär." De drabbades av skam och elände men de hade förtjänat Guds vrede, eftersom de inte upphörde att förneka sanningen i Guds budskap och dödade profeterna mot all rätt; ja, de trotsade ständigt [Gud] och kränkte [Hans] bud.
Innal lazeena aamanoo wallazeena haadoo wan nasaaraa was Saabi'eena man
aamana billaahi wal yawmil aakhiri wa 'amila saalihan falahum ajruhum 'inda
Rabbihim wa laa khawfun 'alaihim wa laa hum yahzanoon
DE SOM tror [på denna Skrift] och de som bekänner den judiska tron och de kristna och sabierna - ja, [alla] som tror på Gud och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv - skall helt visst få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
Wa iz akhaznaa meesaaqakum wa rafa'naa fawqakumut Toora khuzoo maaa
aatainaakum biquwwatinw wazkuroo maa feehi la'allakum tattaqoon
OCH [MINNS] hur Vi slöt Vårt förbund med er med Sinai berg som vittne [och sade]: "Håll med all kraft fast vid det som Vi [nu] har uppenbarat för er och lägg dess ord på hjärtat - så att er gudsfruktan [fördjupas]!"
ni vet att det bland er fanns sådana som kränkte sabbatshelgden och att Vi uttalade [denna dom] över dem: "Bli [som] apor, föremål för [allas] hån och förakt!"
Wa iz qaala Moosaa liqawmiheee innal laaha yaamurukum an tazbahoo
baqaratan qaalooo atattakhizunna huzuwan qaala a'oozu billaahi an akoona
minal jaahileen
OCH [MINNS] att Moses sade till sitt folk: "Gud befaller er att offra en ko" [och] de svarade: "Driver du med oss?" [Moses] sade: "Gud bevare mig för att göra något så dåraktigt!"
Qaalud-'u lanaa rabbaka yubaiyil lanaa maa hee; qaala innahoo yaqoolu
innahaa baqaratul laa faaridunw wa laa bikrun 'awaanum baina zaalika
faf'aloo maa tu'maroon
De sade: "Be din Herre i vårt namn att göra klart för oss vad slags ko det är fråga om." [Moses] svarade: "[Herren] säger att det varken skall vara ett gammalt djur eller en ung kviga utan något däremellan. Gör nu som ni blivit befallda."
De sade: "Be din Herre i vårt namn att göra klart för oss vilken färg den skall ha." [Moses] svarade: "[Gud] säger att kon skall vara gul, av en kraftig gul färg som gläder ögat."
Qaalud-'u lanaa Rabbaka yubaiyil lanaa maa hiya innal baqara tashaabaha
'alainaa wa innaaa in shaaa'al laahu lamuhtadoon
De sade: "Be din Herre i vårt namn att göra klart för oss hur den skall se ut; för oss är nämligen den ena kon den andra lik; om Gud vill, skall vi då göra rätt."
Qaala innahoo yaqoolu innahaa baqaratul laa zaloolun tuseerul arda wa
laa tasqil harsa musallamatullaa shiyata feehaa; qaalul 'aana jita bilhaqq;
fazabahoohaa wa maa kaado yaf'aloon
(section 8)
[Moses] svarade: "[Herren] säger att det skall vara en ko som inte har använts som dragdjur, för plöjning eller bevattning, felfri och utan teckning." [Då] sade de: "Nu har du gett oss [hela] sanningen!" Och så offrade de kon [till sist], något som de hade varit nära att lämna ogjort.
Summa qasat quloobukum mim ba'di zaalika fahiya kalhijaarati aw-ashaadu
qaswah; wa inna minal hijaarati lamaa yatafajjaru minhul anhaar; wa inna
minhaa lamaa yash shaqqaqu fayakhruju minhul maaa'; wa inna minhaa lamaa
yahbitu min khashyatil laa; wa mal laahu bighaafilin 'ammaa ta'maloon
Efter [allt] detta förhärdades era hjärtan och blev som stenar - hårdare än stenar. Det finns klippor som låter källådror springa fram och klippor som, när de rämnar, lösgör vatten. Och det finns klippor som störtar i djupet i bävan inför Gud. Gud förbiser ingenting av vad ni gör.
Afatatma'oona ai yu'minoo lakum wa qad kaana fareequm minhum yasma'oona
Kalaamal laahi summa yuharri foonahoo mim ba'di maa'aqaloohu wa hum
ya'lamoon
HOPPAS NI att de skall tro på er, fastän [ni vet att] flera av dem, efter att ha lyssnat till Guds ord och förstått det, med vett och vilja förvanskade det?
När de möter dem som har antagit tron, säger de: "Vi är [också] troende." Men när de är ensamma säger några [av dem till de andra]: "Talar ni om för dem vad Gud har uppenbarat för er, så att de kan utnyttja det som argument [mot er], när ni tvistar med dem inför er Herre? Hur använder ni ert förstånd?"
Fawailul lillazeena yaktuboonal kitaaba bi aidihim summa yaqooloona
haazaa min 'indil laahi liyashtaroo bihee samanan qaleelan fawailul lahum
mimmaa katabat aydeehim wa wailul lahum mimmaa yaksiboon
Olyckliga de som med sina händer skriver ned [vad de säger vara ur] Skriften och påstår att det är från Gud för att därmed uppnå en ynklig vinst! [Det skall gå dem] illa på grund av det som deras händer har skrivit och på grund av vad de [därmed] har vunnit!
Wa qaaloo lan tamassanan Naaru illaaa ayyaamam ma'doo dah; qul
attakhaztum 'indal laahi 'ahdan falai yukhlifal laahu 'ahdahooo am
taqooloona 'alal laahi maa laa ta'lamoon
De säger: "Eldens straff skall inte drabba oss mer än ett begränsat antal dagar." Säg: "Har Gud lovat er det - för Gud sviker inte Sina löften - eller påstår ni om Gud något som ni inte kan veta?"
Wa iz akhaznaa meesaaqa Baneee Israaa'eela laa ta'budoona illal laaha wa
bil waalidaini ihsaananw wa zil qurbaa walyataamaa walmasaakeeni wa qooloo
linnaasi husnanw wa aqeemus salaata wa aatuzZakaata summa tawallaitum illaa
qaleelam minkum wa antum mu'ridoon
MINNS, ISRAELITER, att Vi slöt Vårt förbund med er [enligt vilket ni lovade] att inte dyrka någon utom Gud, att visa godhet mot era föräldrar och anhöriga och mot de faderlösa och de nödställda, att ha ett vänligt ord för alla människor och att förrätta bönen och ge åt de behövande. Men ni vände er ifrån [det som ni åtagit er], alla utom ett fåtal, eftersom ni är ett motsträvigt släkte.
Wa iz akhaznaa meesaa qakum laa tasfikoona dimaaa'akum wa laa tukhrijoona
anfusakum min diyaarikum summa aqrartum wa antum tashhadoon
Och i det förbund Vi slöt med er lovade ni att inte spilla en broders blod och att inte jaga bort honom från hans hem; sedan bekräftade ni [förpliktelserna enligt] förbundet och har vittnat om detta.
Summa antum haaa'ulaaa'i taqtuloona anfusakum wa tukhrijoona fareeqam
minkum min diyaarihim tazaaharoona 'alaihim bil ismi wal'udwaani wa iny
yaatookum usaaraa tufaadoohum wahuwa muharramun 'alaikum ikhraajuhum; afatu'
mi-noona biba'dil Kitaabi wa takfuroona biba'd; famaa jazaaa'u mai yaf'alu
zaalika minkum illaa khizyun fil hayaatid-dunyaa wa yawmal qiyaamati
yuraddoona ilaaa ashaddil 'azaab; wa mal laahu bighaafilin 'ammaa ta'maloon
Ändå är det ni som dödar varandra och jagar bort några av era egna från deras hem och ni hjälper varandra i dessa syndiga och fientliga företag. Och om ni tar några av dem [som ni förföljer] till fånga, tar ni lösen för dem, fastän det var förbjudet för er att jaga bort dem. Tror ni på vissa delar av Skriften och förnekar andra? Vilken lön förtjänar de bland er som begår sådana handlingar om inte skam och vanära i denna värld? Och på Uppståndelsens dag skall de utlämnas till de strängaste straff. - Gud förbiser ingenting av vad ni gör.
Wa laqad aatainaa Moosal Kitaaba wa qaffainaa mim ba'dihee bir Rusuli wa
aatainaa 'Eesab-na-Maryamal baiyinaati wa ayyadnaahu bi Roohil Qudus;
afakullamaa jaaa'akum Rasoolum bimaa laa tahwaaa anfusukumus takbartum
fafareeqan kazzabtum wa fareeqan taqtuloon
VI GAV Moses Skriften och lät [andra] sändebud följa honom. Och Jesus, Marias son, skänkte Vi klara bevis och stärkte honom med helig ande. Men är det inte så att varje gång ett sändebud kom till er med [budskap] som inte behagade er, var ni för stolta [för att lyssna till honom]? Några kallade ni lögnare och andra slår ni ihjäl!
Wa lammaa jaaa'ahum Kitaabum min 'indil laahi musaddiqul limaa ma'ahum
wa kaanoo min qablu yastaftihoona 'alal lazeena kafaroo falammaa jaaa'ahum
maa 'arafoo kafaroo bih; fala 'natul laahi 'alal kaafireen
När de får ta emot en [ny] uppenbarelse från Gud som bekräftar de [sanningar] som [redan] är i deras hand - förr brukade de be om seger över dem som förnekade tron - när de [nu] får höra det som är dem välbekant, avvisar de detta. Men Guds fördömelse skall drabba dessa förnekare.
Bi'samash taraw biheee anfusahum ai yakfuroo bimaaa anzalal laahu
baghyan ai yunazzilal laahu min fadlihee 'alaa mai yashaaa'u min
ibaadihee fabaaa'oo bighadabin 'alaa ghadab; wa lilkaafireena 'azaabum
muheen
De har sålt sina själar i en usel byteshandel när de förnekar vad Gud har uppenbarat, rasande över att Gud har visat den Han vill av Sina tjänare Sin nåd. Så har [Guds] vrede drabbat dem gång på gång; straff och vanära väntar [alla] förnekare.
Wa izaa qeela lahum aaminoo bimaaa anzalal laahu qaaloo nu'minu bimaaa
unzila 'alainaa wa yakfuroona bimaa waraaa'ahoo wa huwal haqqu musaddiqal
limaa ma'ahum; qul falima taqtuloona Ambiyaaa'al laahi min qablu in kuntum
mu'mineen
När någon säger till dem: "Tro på vad Gud har uppenbarat", svarar de: "Vi tror på det som har uppenbarats för oss" och de avvisar allt därutöver. Och ändå är detta sanningen som bekräftar det som [redan] är i deras hand. Säg: "Varför dödade ni då i gångna tider Guds profeter, om ni [som ni säger] var troende?"
Wa iz akhaznaa meesaaqakum wa rafa'naa fawqa kumut Toora khuzoo maaa
aatainaakum biquwwatinw wasma'oo qaaloo sami'naa wa 'asainaa wa ushriboo fee
quloobihimul 'ijla bikufrihim; qul bi'samaa yaamurukum biheee eemaanukum in
kuntum mu'mineen
Och [minns] hur Vi slöt Vårt förbund med er med Sinai berg som vittne [och sade]: "Håll med all kraft fast vid det som Vi har uppenbarat för er och lyd [dess föreskrifter]!" [Då] sade de: "Vi hör men vi lyder inte." Till följd av deras brist på tro hade [tanken på den gyllene] kalven helt bemäktigat sig deras hjärtan. Säg: "Om ni kallar er troende, är det sannerligen avskyvärt, det som er tro bjuder er att göra!"
Wa latajidannahum ahrasannaasi 'alaa hayaatinw wa minal lazeena ashrakoo;
yawaddu ahaduhum law yu'ammaru alfa sanatinw wa maa huwa bi muzahzihihee
minal 'azaabi ai yu'ammar; wallaahu baseerum bimaa ya'maloon
(section 11)
Säkert finner du att de hänger fast vid livet mer envist än någon annan, ja, mer än de som sätter medhjälpare vid Guds sida. Var och en av dem skulle vilja leva i tusen år, men hur långt hans liv än blir, undgår han inte straffet - Gud ser vad de gör.
Qul man kaana 'aduwwal li Jibreela fainnahoo nazzalahoo 'alaa qalbika bi
iznil laahi musaddiqal limaa baina yadaihi wa hudanw wa bushraa lilmu'mineen
SÄG [Muhammad]: "Den som är fiende till Gabriel - som på Guds befallning låter [uppenbarelsen] sjunka in i ditt hjärta med bekräftelse på det som ännu består [av äldre tiders uppenbarelser] och ger de troende vägledning och ett budskap av hopp -
Man kaana 'aduwwal lillaahi wa malaaa'ikatihee wa Rusulihee wa Jibreela
wa Meekaala fa innal laaha 'aduwwul lilkaafireen
den som är Guds fiende och fiende till Hans änglar och Hans sändebud och till Gabriel och Mikael [skall veta att] Gud är fiende till dem som förnekar sanningen."
Wa lammaa jaaa'ahum Rasoolum min 'indil laahi musaddiqul limaa ma'ahum
nabaza fareequm minal lazeena ootul Kitaaba Kitaabal laahi waraaa'a
zuhoorihim ka annahum laa ya'lamoon
När nu ett sändebud från Gud har kommit till dem med bekräftelse av det som [redan] är i deras hand, förkastar några av dem Guds skrift - den uppenbarelse som de förr fick del av - som om de inte visste [dess innehåll]. -
Wattaba'oo maa tatlush Shayaateenu 'alaa mulki Sulaimaana wa maa kafara
Sulaimaanu wa laakinnash Shayatteena kafaroo yu'al limoonan naasas sihra wa
maaa unzila 'alal malakaini bi Baabila Haaroota wa Maaroot; wa maa
yu'allimaani min ahadin hattaa yaqoolaaa innamaa nahnu fitnatun falaa takfur
fayata'al lamoona minhumaa maa yufarriqoona bihee bainal mar'i wa zawjih; wa
maa hum bidaaarreena bihee min ahadin illaa bi-iznillah; wa yata'allamoona
maa yadurruhum wa laa yanfa'uhum; wa laqad 'alimoo lamanish taraahu maa
lahoo fil Aakhirati min khalaaq; wa labi'sa maa sharaw biheee anfusahum; law
kaanoo ya'lamoon
Däremot lyssnar de till vad onda väsen berättar om Salomos välde. Det var dock inte Salomo som hädade Gud utan dessa demoner, vilka undervisade människorna i trolldom och i det som hade uppenbarats för de två änglarna i Babylon, Harut och Marut. Men dessa två undervisade ingen utan att först säga: "Vi är bara en prövning och en frestelse; förneka därför inte [Guds välgärningar]!" Demonerna lärde sig av dem hur man sår missämja mellan en man och hans hustru, men de kan inte utan Guds vilja skada någon med detta; och vad de lärde sig skadade dem själva utan att vara dem till någon nytta. Och ändå hade de fått veta att den som förvärvar denna [kunskap] inte blir delaktig av den eviga glädjen. I sanning en ödesdiger byteshandel, i vilken de sålde sina själar! Om de bara hade vetat...!
Yaaa ayyuhal lazeena aamanoo laa taqooloo raa'inaa wa qoolun zurnaa
wasma'oo; wa lilkaafireena 'azaabun aleem
TROENDE! Säg inte [till Profeten]: "Hör på oss!" Säg hellre: "Ha tålamod med oss" - och lyssna [till hans ord]; ett plågsamt straff väntar dem som förnekar sanningen.
Maa yawaddul lazeena kafaroo min ahlil kitaabi wa lal mushrikeena
ai-yunazzala 'alaikum min khairim mir Rabbikum; wallaahu yakhtassu
birahmatihee mai-yashaaa; wallaahu zul fadlil'azeem
Varken de som förnekar sanningen bland efterföljarna av äldre tiders uppenbarelser eller de som dyrkar avgudar ser med blida ögon att er Herre skänker er något av Sitt goda. Men Gud utmärker den Han vill med Sin nåd; Guds nåd är en outsinlig källa.
Maa nansakh min aayatin aw nunsihaa na-ti bikhairim minhaaa aw mislihaaa;
alam ta'lam annal laaha 'alaa kulli shai'in qadeer
Varje vers [uppenbarelse] som Vi upphäver eller överlämnar åt glömskan ersätter Vi med en bättre eller en lika god. Vet du inte att Gud har allt i Sin makt
Am tureedoona an tas'aloo Rasoolakum kamaa su'ila Moosa min qabl; wa mai
yatabaddalil kufra bil eemaani faqad dalla sawaaa'as sabeel
Eller vill ni rikta en sådan begäran till ert Sändebud som den som en gång riktades till Moses? Den som byter bort tro mot förnekelse har helt övergett den raka vägen.
Wadda kaseerum min ahlil kitaabi law yaruddoo nakum mim ba'di eemaanikum
kuffaaran hasadam min 'indi anfusihim mim ba'di maa tabaiyana lahumul haqqu
fa'foo wasfahoo hattaa yaa tiyallaahu bi amrih; innal laaha 'alaa kulli
shai'in qadeer
Många efterföljare av äldre tiders uppenbarelser önskar, [innerst drivna] av avund, att de kunde förmå er att förneka den tro som ni har antagit, och detta sedan sanningen klargjorts för dem. Men förlåt dem och ha tålamod med dem, till dess att Gud tillkännager Sin vilja! Gud har allt i Sin makt.
Wa qaaloo lai yadkhulal jannata illaa man kaana Hoodan aw Nasaaraa;
tilka amaaniyyuhum; qul haatoo burhaa nakum in kuntum saadiqeen
OCH DE säger: "Ingen skall stiga in i paradiset som inte är jude" - eller "kristen". Det är vad de önskar och hoppas. Säg: "Lägg fram era bevis, om det ni säger är sant."
Balaa man aslama wajhahoo lillaahi wa huwa muhsinun falahooo ajruhoo 'inda
rabbihee wa laa khawfun 'alaihim wa laa hum yahzanoon
(section 13)
Nej, så förhåller det sig inte! De som med hela sitt väsen underkastar sig Guds vilja och som gör det goda och det rätta skall få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
Och judarna säger: "De kristna står på osäker grund", och de kristna säger: "Judarna står på osäker grund." Men alla läser de Skriften. Det som de säger är vad alla som saknar kunskap har sagt. Men på Uppståndelsens dag skall Gud döma mellan dem i [allt] det som de var oense om.
Wa man azlamu mimmam-mana'a masaajidal laahi ai-yuzkara feehas muhoo wa
sa'aa fee kharaabihaaa; ulaaa'ika maa kaana lahum ai yadkhuloohaaa illaa
khaaa'ifeen; lahum fiddunyaa khizyunw wa lahum fil aakhirati 'azaabun 'azeem
Vem är mer orättfärdig än den som förbjuder åkallan av Guds namn i Hans hus och vars mål det är att jämna dem med marken? De har inte rätt att stiga in där, om de inte fruktar [Honom]. De skall utstå skam och vanära i denna värld och hårda straff i det kommande livet.
Wa qaalal lazeena laa ya'lamoona law laa yukallimunal laahu aw
taateenaaa aayah; kazaalika qaalal lazeena min qablihim misla qawlihim;
tashaabahat quloobuhum; qad baiyannal aayaati liqawminy yooqinoon
OCH DE som saknar kunskap säger: "Varför talar inte Gud till oss eller ger oss ett tecken?" Så sade deras föregångare; deras ord och deras hjärtan liknar varandra. Men Vi har gjort budskapen klara och tydliga för dem som [vill] övertygas.
Innaaa arsalnaaka bilhaqqi basheeranw wa nazeeranw wa laa tus'alu 'an Ashaabil Jaheem
Vi har förvisso sänt dig [Muhammad] med sanningen, som förkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare, och du skall inte hållas ansvarig för dem som har helvetet till arvedel.
Wa lan tardaa 'ankal Yahoodu wa lan Nasaaraa hattaa tattabi'a millatahum;
qul inna hudal laahi huwalhudaa; wa la'init taba'ta ahwaaa'ahum ba'dal lazee
jaaa'aka minal 'ilmimaa laka minal laahi minw waliyyinw wa laa naseer
Men du kommer inte att vinna vare sig judarnas eller de kristnas välvilja, om du inte följer deras väg. Säg: "Guds vägledning är den enda sanna vägledningen." Sannerligen, om du skulle foga dig efter deras önskningar sedan du fått all den kunskap som kommit dig till del, skulle ingen kunna skydda dig mot Gud och ingen skulle komma till din hjälp.
Wattaqoo yawmal laa tajzee nafsun 'an nafsin shai 'anw wa laa yuqbalu
minhaa 'adlunw wa laa tanfa'uhaa shafaa 'atunw wa laa hum yunsaroon
Och tänk på den Dag då ingen kan gottgöra vad en annan har brutit och ingen lösen kommer att tas emot och då alla förböner skall avvisas och ingen hjälp skall ges.
Wa izib talaaa Ibraaheema Rabbuhoo bi Kalimaatin fa atammahunna qaala
Innee jaa'iluka linnaasi Imaaman qaala wa min zurriyyatee qaala laa yanaalu
'ahdiz zaalimeen
Och [minns att] Abraham sattes på prov av sin Herre och [att han] fullgjorde alla Hans befallningar. [Gud] sade: "Jag skall göra dig till ett föredöme för människorna." Abraham frågade: "Och mina efterkommande?" [Gud] svarade: "Mitt löfte omfattar inte syndarna."
Wa iz ja'alnal Baita masaabatal linnaasi wa amnanw wattakhizoo mim
Maqaami Ibraaheema musallaaa; wa 'ahidnaaa ilaaa Ibraaheema wa Ismaa'eela an
tahhiraa Baitiya littaaa'ifeena wal'aakifeena warrukka'is sujood
OCH [MINNS att] Vi gjorde Helgedomen till en samlingsplats för människorna och en fristad [för förföljda]. Välj därför platsen där Abraham [en gång] stod för er bön. Och Vi gav Abraham och Ismael uppdraget att rena Helgedomen för dem som skall vandra runt den, och för dem som där skall dra sig tillbaka i stillhet, och för dem som skall böja rygg och knän och falla ned på sina ansikten [i tillbedjan].
Wa iz qaala Ibraaheemu Rabbij 'al haazaa baladan aaminanw warzuq ahlahoo
minas samaraati man aamana minhum billaahi wal yawmil aakhiri qaala wa man
kafara faumatti'uhoo qaleelan summa adtarruhooo ilaa 'azaabin Naari wa
bi'salmaseer
Och då Abraham bad: "Herre, gör detta till ett tryggt land och ge dess folk - de bland dem som tror på Gud och den Yttersta dagen - de frukter de behöver för sitt uppehälle", sade [Gud]: "Och den som förnekar tron, honom skall Jag skänka välstånd under någon tid; sedan skall Jag överlämna honom åt Eldens straff - ett i sanning fasansfullt slut!"
Rabbanaa waj'alnaa muslimaini laka wa min zurriyyatinaaa ummatam
muslimatal laka wa arinaa manaasikanaa wa tub 'alainaa innaka antat
Tawwaabur Raheem
Herre! Gör att vi underkastar oss Din vilja och gör våra efterkommande till ett samfund av [människor] som underkastar sig Din vilja. Lär oss att förrätta vår andakt och tag emot vår ånger; Du är Den som går den ångerfulle till mötes, den Barmhärtige!
Rabbanaa wab'as feehim Rasoolam minhum yatloo 'alaihim aayaatika wa
yu'allimuhumul Kitaaba wal Hikmata wa yuzakkeehim; innaka Antal 'Azeezul
Hakeem (section 15)
Herre! Låt ett sändebud uppstå bland dem, [en man] ur deras mitt - som framför till dem Dina budskap och undervisar dem i Skriften och i [profeternas] visdom och som renar dem [från avgudadyrkans synd]. Du är den Allsmäktige, den Allvise."
Wa mai yarghabu 'am-Millati Ibraaheema illaa man safiha nafsah; wa
laqadis tafainaahu fid-dunyaa wa innahoo fil aakhirati laminas saaliheen
Vem utom den tanklöse, den lättsinnige, vänder ryggen åt Abrahams tro? [Abraham] som Vi har utvalt och upphöjt i denna värld och som i det kommande livet helt visst har sin plats bland de rättfärdiga.
Wa wassaa bihaaa Ibraaheemu baneehi wa Ya'qoob, yaa baniyya innal laahas
tafaa lakumud deena falaa tamootunna illaa wa antum muslimoon
Och han gav sina söner, liksom [senare] Jakob, denna maning: "Söner! Gud [själv] har valt er tro; underkasta er därför Guds vilja innan döden överraskar er."
Am kuntum shuhadaaa'a iz hadara Ya'qoobal mawtu iz qaala libaneehi maa
ta'budoona mim ba'dee qaaloo na'budu ilaahaka wa ilaaha aabaaa'ika
Ibraaheema wa Ismaa'eela wa Ishaaqa Ilaahanw waahidanw wa nahnu lahoo
muslimoon
Ja, ni är själva vittnen till att Jakob, när han kände döden nalkas, sade till sina söner: "Vem skall ni dyrka när jag är borta?" Och de svarade: "Vi skall dyrka din och dina fäders, Abrahams, Ismaels och Isaks Gud, den Ende Guden, och vi underkastar oss Hans vilja."
Tilka ummatun qad khalat lahaa maa kasabat wa lakum maa kasabtum wa laa
tus'aloona 'ammaa kaanoo ya'maloon
Deras tid är förbi. De skall lönas efter vad de har gjort och ni skall lönas efter vad ni har gjort. Ni skall inte ställas till svars för deras handlingar.
Wa qaaloo koonoo Hoodan aw Nasaaraa tahtadoo; qul bal Millata Ibraaheema
Haneefanw wa maa kaana minal mushrikeen
OCH DE säger: "Bli jude" eller "Bli kristen, för att få rätt vägledning!" Säg: "Nej, [vi följer] Abrahams rena, ursprungliga tro, han som inte hörde till dem som dyrkar avgudar."
Qoolooo aamannaa billaahi wa maaa unzila ilainaa wa maaa unzila ilaaa
Ibraaheema wa Ismaa'eela wa Ishaaqa wa Ya'qooba wal Asbaati wa maaootiya
Moosa wa 'Eesaa wa maaa ootiyan Nabiyyoona mir Rabbihim laa nufarriqoo baina
ahadim minhum wa nahnu lahoo muslimoon
Säg: "Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för [de andra] profeterna av deras Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi har underkastat oss Hans vilja."
Fa in aamanoo bimisli maaa aamantum bihee faqadih tadaw wa in tawallaw
fa innamaa hum fee shiqaaq; fasayakfeekahumul laah; wa Huwas Samee'ul Aleem
Och om de tror på det som är föremål för er tro, då har de i sanning funnit rätt väg; men om de vänder om [och går en annan väg], då är de söndrare och sektbildare och Gud skall skydda dig mot dem. Han är Den som hör allt, vet allt.
Qul atuhaaajjoonanaa fil laahi wa Huwa Rabbunaa wa Rabbukum wa lanaa
a'maalunaa wa lakum a'maalukum wa nahnu lahoo mukhlisoon
Säg [till judarna och de kristna]: "Vill ni tvista med oss om Gud, Han som är vår Herre likaväl som er Herre? Våra handlingar är våra och era handlingar är era. Vi tillber Honom med uppriktig tro.
Am taqooloona inna Ibraaheema wa Ismaa'eela wa Ishaaqa wa Ya'qooba wal
asbaata kaanoo Hoodan aw Nasaaraa; qul 'a-antum a'lamu amil laah; wa man
azlamu mimman katama shahaadatan 'indahoo minallaah; wa mallaahu bighaafilin
'ammaa ta'maloon
Påstår ni att Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande var judar eller kristna?" Säg: "Är det ni eller Gud som vet bäst? Vem är mer orättfärdig än den som undertrycker det vittnesbörd som han fått från Gud? Gud förbiser ingenting av vad ni gör."
Tilka ummatun qad khalat lahaa maa kasabat wa lakum maa kasabtum wa laa
tus'aloona 'ammaa kaano ya'maloon
(section 16, End Juz 1)
Deras tid är förbi. De skall lönas efter vad de har gjort och ni skall lönas efter vad ni har gjort. Ni skall inte ställas till svars för deras handlingar.
TANKLÖSA människor skall säga: "Vad har förmått dem att ändra den böneriktning som de har följt till nu?" Säg: "Öst liksom väst tillhör Gud. Han leder den Han vill till den raka vägen."
Wa kazaalika ja'alnaakum ummatanw wasatal litakoonoo shuhadaaa'a 'alan
naasi wa yakoonar Rasoolu 'alaikum shaheedaa; wa maa ja'alnal qiblatal
latee kunta 'alaihaaa illaa lina'lama mai yattabi'ur Rasoola mimmai yanqalibu 'alaa 'aqibayh; wa in kaanat lakabeeratan illaa 'alal lazeena
hadal laah; wa maa kaanal laahu liyudee'a eemaanakum; innal laaha binnaasi
la Ra'oofur Raheem
Och Vi har gjort er till ett mittens samfund, för att ni skall stå som vittnen mot alla människor och Sändebudet vara vittne mot er. Den böneriktning som du [Muhammad] förut iakttog gav Vi dig enbart för att skilja dem som följer Sändebudet från dem som vänder honom ryggen. Detta har varit en svår [prövning] utom för dem som [i allt] vägleds av Gud. Det är rätt och rimligt att Gud inte låter er tro bli utan belöning; Gud är barmhärtig och ömmar för människorna.
Qad naraa taqalluba wajhika fis samaaa'i fala nuwalliyannaka qiblatan
tardaahaa; fawalli wajhaka shatral Masjidil haaram; wa haisu maa kuntum
fawalloo wujoohakum shatrah; wa innal lazeena ootul Kitaaba laya'lamoona
annahul haqqu mir Rabbihim; wa mal laahu bighaafilin 'ammaa ya'maloon
Ofta har Vi sett dig [Muhammad] vända ansiktet mot himlen [i väntan på ledning], och Vi skall låta dig vända dig i en böneriktning som skall göra dig nöjd. Vänd alltså nu ditt ansikte mot den heliga Moskén; ja, var ni än befinner er, vänd era ansikten mot denna [Moské]. De som [förr] fick ta emot uppenbarelsen vet säkert att detta är ett sant [påbud] från deras Herre. Och Gud förbiser ingenting av vad de gör.
Wa la'in ataital lazeena ootul kitaaba bikulli aayatim maa tabi'oo
Qiblatak; wa maaa anta bitaabi'in Qiblatahum; wa maa ba'duhum bitaabi''in
Qiblata ba'd; wa la'init taba'ta ahwaaa'ahum mim ba'di maa jaaa'aka minal 'ilmi
innaka izal laminaz zaalimeen
Men även om du gav dem som [i äldre tid] fick ta emot uppenbarelsen alla bevis, skulle de inte följa din böneriktning; du skall inte heller följa deras böneriktning. Några av dem iakttar en böneriktning, andra en annan. Ja, om du skulle foga dig efter deras önskningar, sedan du fått ta emot den kunskap som [nu] har kommit dig till del, skulle du sannerligen höra till de orättfärdiga.
Allazeena aatainaahumul kitaaba ya'rifoonahoo kamaa ya'rifoona
abnaaa'ahum wa inna fareeqam minhum layaktumoonal haqqa wa hum ya'lamoon
De till vilka Vi [tidigare] skänkte uppenbarelsen vet detta lika noga som de känner sina barn, men det finns några bland dem som mot bättre vetande döljer sanningen.
Wa likullinw wijhatun huwa muwalleehaa fastabiqul khairaat; ayna maa
takoonoo yaati bikumullaahu jamee'aa; innal laaha 'alaa kulli shai'in qadeer
Var och en har en riktpunkt som han vänder sig mot [i bönen]. Tävla därför med varandra om att göra gott. Var ni än befinner er skall Gud samla er [på Domens dag]; Gud har allt i Sin makt.
Wa min haisu kharajta fawalli wajhaka shatral Masjidil Haraam; wa haisu
maa kuntum fawalloo wujoohakum shatrahoo li'allaa yakoona linnaasi 'alaikum
hujjatun illal lazeena zalamoo minhum falaa takhshawhum wakhshawnee wa
liutimma ni'matee 'alaikum wa la'allakum tahtadoon
Ja, var du än har börjat din färd, vänd ditt ansikte mot den heliga Moskén. Var ni än befinner er, vänd er mot denna [Moské], så att inga människor får anledning att tvista med er - utom de som har onda avsikter. Oroa er inte [för vad de har i sinnet]; nej, frukta Mig! Då skall Jag ge er Min fulla välsignelse så att ni skall kunna följa den raka vägen.
kamaaa arsalnaa feekum Rasoolam minkum yatloo 'alaikum aayaatina wa
yuzakkeekum wa yu'alli mukumul kitaaba wal hikmata wa yu'allimukum maa lam
takoonoo ta'lamoon
Och så har Vi [gett er Vår välsignelse] när Vi sände till er ett sändebud ur er egna led, för att framföra Våra budskap till er och rena er [från avgudadyrkan och all annan synd] och undervisa er i Skriften och [profeternas] visdom och lära er vad ni inte visste.
Wa lanablu wannakum bishai'im minal khawfi waljoo'i wa naqsim minal
amwaali wal anfusi was samaraat; wa bashshiris saabireen
Vi skall helt visst låta er utstå prövningar genom fruktan, hungersnöd, förlust av egendom och liv och frukten [av ert arbete]. Förkunna för de tålmodiga och uthålliga ett glatt budskap -
Innas Safaa wal-Marwata min sha'aaa'iril laahi faman hajjal Baita
awi'tamara falaa junaaha 'alaihi ai yattawwafa bihimaa; wa man tatawwa'a
khairan fa innal laaha Shaakirun'Aleem
As-Safa och Al-Marwah hör till Guds symboler. Den som beger sig till Helgedomen för den större eller den mindre vallfärden och då vill vandra fram och tillbaka mellan dem gör därför ingenting klandervärt. Och den som av fri vilja gör en god handling utöver vad plikten bjuder [skall finna att] Gud, som har kunskap om allt, erkänner [Sina tjänares] förtjänster.
DE SOM döljer de vittnesbörd och den vägledning som Vi genom uppenbarelser har gett dem och som Vi har klargjort för människorna i Skriften, skall förbannas och fördömas av Gud och [alla] som kan döma skall förbanna och fördöma dem,
Illal lazeena taaboo wa aslahoo wa baiyanoo fa ulaaa'ika atoobu 'alaihim;
wa Anat Tawwaabur Raheem
dem undantagandes som visar ånger och gör bot och bättring och klarlägger [sanningen]; deras ånger vill Jag ta emot - ja, Jag är Den som går den ångerfulle till mötes, den Barmhärtige.
Inna fee khalqis samaawaati wal ardi wakhtilaafil laili wannahaari
walfulkil latee tajree fil bahri bimaa yanfa'unnaasa wa maaa anzalal laahu
minas samaaa'i mim maaa'in fa ahyaa bihil arda ba'da mawtihaa wa bas sa
feehaa min kulli daaabbatinw wa tasreefir riyaahi wassahaabil musakhkhari
bainas samaaa'i wal ardi la aayaatil liqawminy ya'qiloon
I skapelsen av himlarna och jorden, i växlingen mellan natt och dag, i skeppen som plöjer haven [lastade] med det som är till nytta för människorna, i regnet som Gud sänder ned och därmed ger nytt liv åt den jord som varit död och låter djur av alla de slag befolka den och i vindarnas och molnens rörelser, drivna mellan himmel och jord i bestämda banor - [i allt detta] ligger förvisso budskap till dem som använder sitt förstånd.
Wa minan naasi mai yattakhizu min doonil laahi andaadai yuhibboonahum
kahubbil laahi wallazeena aamanooo ashaddu hubbal lillah; wa law yaral
lazeena zalamoo iz yarawnal 'azaaba annal quwwata lillaahi jamee'anw wa
annallaaha shadeedul 'azaab
Ändå finns det människor som sätter upp medgudar vid Guds sida och ägnar dem en sådan kärlek som [bör] ägnas Gud. Men de troendes kärlek till Gud är starkare. Om bara dessa syndare kunde se - som de skall se när de står [inför] straffet - att all makt tillhör Gud och att Gud straffar med stränghet!
Wa qaalal lazeenat taba'oo law anna lanaa karratan fanatabarra a minhum
kamaa tabarra'oo minnaa; kazaalika yureehimullaahu a'maalahum hasaraatin 'alaihim
wa maa hum bikhaarijeena minan Naar
(section 20)
och efterföljarna skall säga: "Om vi ändå kunde finna en väg tillbaka! Då skulle vi ta avstånd från dem liksom de nu tagit avstånd från oss." Så skall Gud låta dem se sina handlingar [i deras rätta ljus] och de skall känna [ånger och] grämelse. Men de kan inte rädda sig undan Elden.
Wa izaa qeela lahumuttabi'oo maaa anzalal laahu qaaloo bal nattabi'u
maaa alfainaa 'alaihi aabaaa'anaaa; awalaw kaana aabaaa'uhum laa ya'qiloona
shai'anw wa laa yahtadoon
Men när de uppmanas att följa de [regler] som Gud har uppenbarat, svarar de: "Vi följer dem som våra förfäder följde." - Men om deras förfäder inte använde sitt förstånd och saknade vägledning
Wa masalul lazeena kafaroo kamasalil lazee yan'iqu bimaa laa yasma'u
illaa du'aaa'anw wa nidaaa'aa; summum bukmun 'umyun fahum laa ya'qiloon
De som vägrar att lyssna till sanningen kan liknas vid [får] som hör [herdarnas] rop utan att förstå vad de betyder. Eftersom de inte använder sitt förstånd [förblir de] döva, stumma och blinda.
Innamaa harrama 'alaikumul maitata waddama wa lahmal khinzeeri wa maaa
uhilla bihee lighairil laahi famanid turra ghaira baaghinw wa laa 'aadin
falaaa isma 'alaih; innal laaha Ghafoorur Raheem
Vad Han har förbjudit er är kött av självdöda djur, blod och svinkött och sådant som offrats åt en annan än Gud. Men den som [av hunger] tvingas [att äta sådant] - inte den som av trots överträder [förbuden] eller som går längre [än hungern driver honom] - begår ingen synd. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
Innal lazeena yaktumoona maaa anzalal laahu minal kitaabi wa yashtaroona
bihee samanan qaleelan ulaaa'ika maa yaakuloona fee butoonihim illan Naara
wa laa yukallimu humul laahu Yawmal Qiyaamati wa laa yuzakkeehim wa lahum 'azaabun
aleem
DE SOM döljer något av Guds uppenbarelser och säljer det för en ynklig slant fyller bara sin buk med eld. Gud skall inte tala till dem på Uppståndelsens dag och inte rena dem [från synd]. Ett plågsamt straff väntar dem.
Zaalika bi annal laaha nazzalal kitaaba bilhaqq; wa innal lazeenakh
talafoo fil kitaabi lafee shiqaaqim ba'eed
(section 21)
[De skall straffas] därför att det är Gud som i Skriften uppenbarar sanningen, och de som sätter sin mening emot Skriften har drivit sitt motstånd [mot Gud och Profeten] för långt.
Laisal birra an tuwalloo wujoohakum qibalal mashriqi walmaghribi wa
laakinnal birra man aamana billaahi wal yawmil aakhiri wal malaaa 'ikati wal
kitaabi wan nabiyyeena wa aatalmaala 'alaa hubbihee zawilqurbaa walyataa maa
walmasaakeena wabnas sabeeli wassaaa'ileena wa firriqaabi wa aqaamas salaata
wa aataz zakaata walmoofoona bi ahdihim izaa 'aahadoo wasaabireena fil
baasaaa'i waddarraaa'i wa heenal baas; ulaaa'ikal lazeena sadaqoo wa ulaaa 'ika
humul muttaqoon
Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger [av] det han äger - vilket pris han än sätter på detta - till de anhöriga, de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger allmoseskatten och som håller sina löften och som med tålamod bär lidande och motgång och som håller stånd i farans stund. De har visat att deras tro är sann; de fruktar Gud.
Yaaa ayyuhal lazeena aamanoo kutiba alaikumul qisaasu fil qatlaa alhurru
bilhurri wal'abdu bil'abdi wal unsaa bil unsaa; faman 'ufiya lahoo min
akheehi shai'un fattibaa'um bilma'roofi wa adaaa'un ilaihi bi ihsaan;
zaalika takhfeefum mir rabikum wa rahmah; famani' tadaa ba'da zaalika
falahoo 'azaabun aleem
TROENDE! I fall av blodsutgjutelse skall [regeln om] rättvis vedergällning gälla för er: den frie mannen [skall stå till svars] för [dråp på] en fri man, slaven för [dråp på] en slav, kvinnan för [dråp på] en kvinna. Och om en broder till honom vill efterskänka en del [av gärningsmannens skuld], skall en uppgörelse ingås i vederbörliga former och frågan om erläggande av skadestånd lösas i godo. Denna [regel] är en nåd från er Herre för att lätta era bördor. Den som hädanefter bryter lagen har därför ett plågsamt straff att vänta.
Wa lakum fil qisaasi hayaatuny yaaa ulil albaabi la 'allakum tattaqoon
I [stadgandet om] rättvis vedergällning har ni fått [ett skydd för ert] liv; [lägg märke till detta] ni som har förstånd! - Kanske fruktar ni [och tackar] Gud.
NÄR NÅGON bland er känner döden nalkas och han efterlämnar förmögenhet, skall han upprätta testamente till förmån för föräldrar och anhöriga enligt god sed; detta är en plikt för alla som fruktar Gud.
Faman khaafa mim moosin janafan aw isman fa aslaha bainahum falaaa ismaa
'alayh; innal laaha Ghafoorur Raheem
(section 22)
Men om någon, som tror att testamentsgivaren av misstag eller avsiktligt avvikit från vad som är rätt och rimligt, då får till stånd en förlikning mellan arvtagarna, begår han ingen orätt. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
Ayyaamam ma'doodaat; faman kaana minkum mareedan aw'alaa safarin
fa'iddatum min ayyaamin ukhar; wa 'alal lazeena yuteeqoonahoo fidyatun
ta'aamu miskeenin faman tatawwa'a khairan fahuwa khairul lahoo wa an
tasoomoo khairul lakum in kuntum ta'lamoon
[Fastan skall vara] ett begränsat antal dagar. Men den av er som är sjuk eller på resa [skall fasta senare] under motsvarande antal dagar och de som har möjlighet skall som offer ge en nödställd att äta. Och den som självmant gör gott utöver vad plikten bjuder, [skall finna att] detta kommer honom själv till godo. Och fastan är för ert väl - om ni visste [hur mycket gott den tillför er]!
Shahru Ramadaanallazeee unzila feehil Qur'aanu hudal linnaasi wa
baiyinaatim minal hudaa wal furqaan; faman shahida minkumush shahra
falyasumhu wa man kaana mareedan aw 'alaa safarin fa'iddatum min ayyaamin
ukhar; yureedul laahu bikumul yusra wa laa yureedu bikumul 'usra wa
litukmilul 'iddata wa litukabbirul laaha 'alaa maa hadaakum wa la'allakum
tashkuroon
För att ge människorna vägledning [inleddes] i månaden Ramadan uppenbarelsen av Koranen i vilken vägledningen klargörs och en måttstock ges med vilken rätt kan mätas och skiljas från orätt. Den av er som ser månens nytändning skall fasta månaden ut. Men den som är sjuk eller [stadd] på resa [skall fasta därefter] under motsvarande antal dagar. Gud vill göra det lätt - inte tungt - för er. Håll [fastan under den föreskrivna] perioden och prisa Gud som har väglett er - kanske skall ni visa [Honom] tacksamhet.
Wa izaa sa alaka 'ibaadee 'annnee fa innee qareebun ujeebu da'wataddaa'i
izaa da'aani falyastajeeboo lee wal yu'minoo bee la'allahum yarshudoon
NÄR MINA tjänare frågar dig om Mig då Jag är nära; Jag besvarar den bedjandes bön, när han ber till Mig. Och uppmana dem att svara när Jag kallar och att tro på Mig - kanske skall de ledas på rätt väg.
Uhilla lakum laylatas Siyaamir rafasu ilaa nisaaa'ikum; hunna
libaasullakum wa antum libaasullahunn; 'alimal laahu annakum kuntum
takhtaanoona anfusakum fataaba 'alaikum wa 'afaa 'ankum fal'aana baashiroo
hunna wabtaghoo maa katabal laahoo lakum; wa kuloo washraboo hattaa
yatabaiyana lakumul khaitul abyadu minal khaitil aswadi minal fajri summa
atimmus Siyaama ilal layl; wa laa tubaashiroo hunna wa antum 'aakifoona fil
masaajid; tilka hudoodul laahi falaa taqraboohaa; kazaalika yubaiyinul laahu
aayaatihee linnaasi la'allahum yattaqoon
NATTETID under fastan är det tillåtet för er att komma nära era hustrur. De är en klädnad för er och ni är en klädnad för dem. Gud vet att ni här misstog er och Han vänder Sig till er i Sin barmhärtighet och befriar er från denna börda. Det är rätt om ni ligger hos dem och söker det som Gud har anvisat åt er; och ni får äta och dricka till dess den vita strimman av gryningsljuset kan urskiljas mot nattens mörker. Återuppta då fastan och håll den tills natten faller på. Men undvik beröring med dem då ni drar er tillbaka till moskén för meditation.
Wa laa taakuloo amwaalakum bainakum bilbaatili wa tudloo bihaaa ilal
hukkaami litaakuloo fareeqam min amwaalin naasi bil ismi wa antum ta'lamoon
(section 23)
INKRÄKTA inte utan fog på varandras egendom och erbjud inte domarna förmåner för att med orätt, i fullt medvetande [om vad ni gör], tillskansa er något av andras egendom.
Yas'aloonaka 'anil ahillati qul hiya mawaaqeetu linnaasi wal Hajj; wa
laisal birru bi an ta'tul buyoota min zuhoorihaa wa laakinnal birra manit
taqaa; wa'tul buyoota min abwaa bihaa; wattaqullaaha la'allakum tuflihoon
DE FRÅGAR dig om innebörden av månens nytändning. Säg: "Den visar människorna tidpunkten då [vissa skyldigheter skall fullgöras] och [tiden för] vallfärden." Det är inte fromhet att stiga in i ett hus genom [en dörr på] dess baksida; nej, fromhet visar den som fruktar Gud. Stig därför in i husen genom [den främre] dörren och frukta Gud - kanske skall det gå er väl i händer.
Waqtuloohum haisu saqif tumoohum wa akhrijoohum min haisu akhrajookum;
walfitnatu ashaddu minal qatl; wa laa tuqaatiloohum 'indal Masjidil Haraami
hattaa yaqaatilookum feehi fa in qaatalookum faqtuloohum; kazaalika
jazaaa'ul kaafireen
Och döda dem då var ni än möter dem och fördriv dem från de platser varifrån de har fördrivit er; ja, förtryck är ett värre ont än döden. Kämpa inte mot dem i den heliga Moskéns närhet, om de inte själva tar upp striden där; men kämpar de mot er [där], så döda dem. Det är förnekarnas lön.
2:192
فَإِنِ انتَهَوْاْ فَإِنَّ اللّهَ غَفُورٌ رَّحِيمٌ
Fa ininn-tahaw fa innal laaha Ghafoorur Raheem
Men om de lägger ned vapnen [skall de se att] Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
Wa qaatiloohum hatta laa takoona fitnatunw wa yakoonad deenu lillaahi
fa-inin tahaw falaa 'udwaana illaa 'alaz zaalimeen
Och kämpa mot dem till dess allt förtryck upphör och all dyrkan kan ägnas Gud. Om de då slutar [strida] skall alla fientligheter upphöra utom [mot] de orättfärdiga [som vill kämpa vidare].
Kämpa [likaså] under den helgade månaden om ni blir angripna - vid brott mot gudsfreden skall [lagen om] rättvis vedergällning tillämpas. Om därför någon angriper er, har ni rätt att angripa honom så som han har angripit er; men frukta Gud och var förvissade om att Gud är med de gudfruktiga.
Wa anfiqoo fee sabeelil laahi wa laa tulqoo bi aydeekum ilat tahlukati
wa ahsinoo; innal laaha yuhibbul muhsineen
Ge ert bidrag [till kampen] för Guds sak och låt inte era egna händer medverka till er undergång. Och gör gott - Gud älskar dem som gör det goda och det rätta.
Wa atimmul Hajja wal Umarata lillaah; fain uhsirtum famas taisara minal
hadyi walaa tahliqoo ru'oosakum hatta yablughal hadyu mahillah; faman kaana
minkum mareedan aw biheee azam mir ra'sihee fafidyatum min Siyaamin aw
sadaqatin aw nusuk; fa izaaa amintum faman tamatta'a bil 'Umrati ilal Hajji
famastaisara minal hadyi; famal lam yajid fa Siyaamu salaasati ayyaamin fil
Hajji wa sab'atin izaa raja'tum; tilka 'asharatun kaamilah; zaalika limal
lam yakun ahluhoo haadiril Masjidil Haraam; wattaqul laaha wa'lamoo annal
laaha shadeedul'iqaab (section
24)
OCH FULLGÖR vallfärden, såväl den större som den mindre, till Guds ära; men om omständigheterna hindrar er [att fullfölja den], ge då vad ni har möjlighet att ge som offergåva. Och raka inte huvudet förrän offret har skett; men för den av er som är sjuk eller har en huvudskada, får offret bestå i fasta, allmosor eller [annan] religiös handling. Den som inte är i fara [och är frisk] och som vill ta tillfället i akt att efter den mindre vallfärden fullgöra den större, skall ge vad han förmår som offergåva; och den som inte ser sig i stånd [till detta] skall fasta tre dagar under vallfärden och sju efter hemkomsten, inalles tio fulla [dagar]. Allt detta gäller dem som inte är bosatta i den heliga Moskéns närhet. Och frukta Gud! Ni skall veta att Guds straff är ett strängt straff.
Al-Hajju ashhurum ma'-loomaat; faman farada feehinnal hajja falaa rafasa
wa laa fusooqa wa laa jidaala fil Hajj; wa maa taf'aloo min khairiny
ya'lamhul laah; wa tazawwadoo fa inna khairaz zaadit taqwaa; wattaqooni yaaa
ulil albaab
Vallfärden [skall fullgöras under] de kända månaderna. Den som då beger sig i väg skall så länge vallfärden varar avhålla sig från intim samvaro med kvinnor, grovt tal samt trätor och tvister. Gud vet det goda ni gör. För med er det som ni kan ha behov av, men den bästa vägkosten är gudsfruktan. Och frukta Gud, ni som har förstånd!
Laisa 'alaikum junaahun an tabtaghoo fad lam mir rabbikum; fa izaaa
afadtum min 'Arafaatin fazkurul laaha 'indal-Mash'aril Haraami waz kuroohu
kamaa hadaakum wa in kuntum min qablihee laminad daaalleen
Om ni [under vallfärden] önskar med er Herres nåd uppnå någon fördel, kan ni inte klandras för detta. Och när ni skyndar fram från Arafat i den stora strömmen [av pilgrimer], åkalla Gud [då ni gör halt] på den helgade platsen och minns hur Han gav er vägledning, då ni hade gått vilse.
Fa-iza qadaitum manaa sikakum fazkurul laaha kazikrikum aabaaa'akum aw
ashadda zikraa; faminannaasi mai yaqoolu Rabbanaaa aatinaa fiddunyaa wa maa
lahoo fil Aakhirati min khalaaq
Och när ni har fullgjort de [föreskrivna] riterna, minns då Gud liksom ni minns era fäder, ja, minns Honom med djupare, innerligare känsla. Det finns människor som ber: "Herre! Ge oss det goda i detta liv!" och de skall inte ha någon del i det eviga livets goda.
Wazkurul laaha feee ayyaamin ma'doodaatin; faman ta'ajjala fee yawmaini
falaaa ismaa 'alaihi wa man ta akhara falaaa isma 'alayhi; limanit-taqaa;
wattaqul laaha wa'lamooo annakum ilaihi tuhsharoon
Och prisa Gud under de [tre] fastställda dagarna; men den som beger sig iväg efter två dagar begår ingen synd och om någon stannar längre begår han [heller] ingen synd, om han fruktar [Gud i allt]. - Ja, frukta Gud [ni alla] och var förvissade om att ni skall samlas åter till Honom.
Wa minan naasi mai yu'jibuka qawluhoo fil hayaatid dunyaa wa yushhidul
laaha 'alaa maa fee qalbihee wa huwa aladdulkhisaam
DET finns den typ av människa vars tal om jordiska ting du gärna [lyssnar till]; han tar Gud till vittne på sitt hjärtas [goda uppsåt], men han är den hätskaste motståndare i tvister.
Wa izaa tawallaa sa'aa fil ardi liyufsida feeha wa yuhlikal harsa
wannasl; wallaahu laa yuhibbul fasaad
När han lämnar [dig] ägnar han sig åt att störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv och att skövla gröda på rot och frukterna av [människornas] mödor. - Och Gud är inte vän av oordning och sedernas fördärv. -
Hal yanzuroona illaaa ai ya'tiya humul laahu fee zulalim minal ghamaami
walmalaaa'ikatu wa qudiyal amr; wa ilal laahi turja'ul umoor
(section 25)
Vill de kanske vänta till dess Gud visar Sig för dem med änglarna under molnens tronhimmel? Men [när detta sker] har Guds plan fullbordats och allt har gått tillbaka till Gud.
Sal Banee Israaa'eela kam aatainaahum min aayatim baiyinah; wa mai
yubaddil ni'matal laahi mim ba'di maa jaaa'athu fa innallaaha
shadeedul'iqaab
Fråga Israels barn hur många klara budskap Vi har gett dem! Om någon förvränger de budskap som Gud i Sin nåd har skänkt honom, [skall han få erfara att] Gud straffar med stränghet.
Förnekarna av sanningen, som gör narr av de troende, har fått se det jordiska livets lockelser i ett förskönande ljus. Men de gudfruktiga skall ha rang högt över dem på Uppståndelsens dag. Gud ger Sitt goda i överflöd till den Han vill.
Kaanan naasu ummatanw waahidatan fab'asal laahun Nabiyyeena
mubashshireena wa munzireena wa anzala ma'ahumul kitaaba bilhaqqi liyahkuma
bainan naasi feemakh talafoo feeh; wa makh talafa feehi 'illallazeena
ootoohu mim ba'di maa jaaa'athumul baiyinaatu baghyam bainahum fahadal laahul
lazeena aamanoo limakh talafoo feehi minal haqqi bi iznih; wallaahu yahdee
mai yashaaa'u ilaa Siraatim Mustaqeem
MÄNNISKORNA utgjorde en gång ett enda samfund, [men då splittring uppstod] sände Gud profeterna som förkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare, och med dem [sände Han] uppenbarelsen med sanningen för att avgöra de frågor som människorna blivit oense om. [Uppenbarelsens] mottagare blev oense om dess innehåll först sedan de hade nåtts av de klara vittnesbörden - av inbördes ovilja och avund. Men Gud vägledde de troende i det som de med Hans tillåtelse hade kommit till skiljaktiga meningar om - Gud leder den Han vill till en rak väg.
Am hasibtum an tadkhulul jannata wa lammaa yaa-tikum masalul lazeena
khalaw min qablikum massathumul baasaaa'u waddarraaaa'u wa zulziloo hattaa
yaqoolar Rasoolu wallazeena aamanoo ma'ahoo mataa nasrul laah; alaaa inna
nasral laahi qareeb
Tror ni att ni skall få stiga in i paradiset utan att först ha gått igenom detsamma som de som levde före er? Olycka och motgång drabbade dem och skakade dem i grunden, så att sändebudet och de som följde honom i tron utropade: "När skall hjälpen [komma] från Gud?" Men Guds hjälp är [alltid] nära!
Yas'aloonaka maazaa yunfiqoona qul maaa anfaqtum min khairin falil
waalidaini wal aqrabeena walyataamaa wal masaakeeni wabnis sabeel; wa maa
taf'aloo min khairin fa innal laaha bihee 'Aleem
DE FRÅGAR dig vad de bör ge åt andra. Säg: "Det goda ni vill ge skall ni ge till era föräldrar och närmaste anhöriga och till de faderlösa och de behövande och till vandringsmannen. Gud har kännedom om det goda ni gör."
Kutiba alaikumulqitaalu wa huwa kurhullakum wa 'asaaa an takrahoo
shai'anw wa huwa khairullakum wa 'asaaa an tuhibbo shai'anw wa huwa
sharrullakum; wallaahu ya'lamu wa antum laa ta'lamoon
(section 26)
DET ÄR en plikt för er att strida och detta är förhatligt för er. Men det kan hända att något är er förhatligt och [ändå] är detta ett gott för er; och det kan hända att ni älskar något och [ändå] är detta ett ont för er - Gud vet, men ni vet inte.
Yas'aloonaka 'anish Shahril Haraami qitaalin feehi qul qitaalun feehi
kabeerunw wa saddun 'an sabeelil laahi wa kufrum bihee wal Masjidil Haraami
wa ikhraaju ahlihee minhu akbaru 'indal laah; walfitnatu akbaru minal qatl;
wa laa yazaaloona yuqaatiloonakum hatta yaruddookum 'an deenikum inis
tataa'oo; wa mai yartadid minkum 'an deenihee fayamut wahuwa kaafirun fa
ulaaa'ika habitat a'maaluhum fid dunyaa wal aakhirati wa ulaaa'ika ashaabun
Naari hum feehaa khaalidoon
De frågar dig om [det är tillåtet] att strida under den helgade månaden. Säg: "Att strida under denna månad är en svår [synd]. Men inför Gud är det en ännu svårare [synd] att spärra vägen till Gud [för andra] och att förneka Honom och [att vägra människorna tillträde till] den heliga Moskén och att jaga bort de troende därifrån. Förtryck är ett värre ont än döden."
De som har blivit troende och har övergett ondskans rike och som strävar och kämpar för Guds sak [har skäl att] hoppas på Guds barmhärtighet - Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
Yas'aloonaka 'anilkhamri walmaisiri qul feehimaaa ismun kabeerunw wa
manaafi'u linnaasi wa ismuhumaa akbaru min naf'ihimaa; wa yas'aloonaka maaza
yunfiqoona qulil-'afwa; kazaalika yubaiyinul laahu lakumul-aayaati la'allakum
tatafakkaroon
DE FRÅGAR dig om rusdrycker och spel om pengar. Säg: "Det ligger svår synd i bådadera men [också] något som kan vara människan till nytta. Det onda de medför är dock större än den nytta de kan ge." Och de frågar dig vad de bör ge åt andra. Säg: "Det som överstiger vars och ens behov." Så klargör Gud [Sina] budskap för er för att ni skall tänka över [dem]
Fid dunyaa wal aakhirah; wa yas'aloonaka 'anil yataamaa qul
islaahullahum khayr, wa in tukhaalitoohum fa ikhwaanukum; wallaahu ya'lamul
mufsida minalmuslih; wa law shaaa'al laahu la-a'natakum; innal laaha 'Azeezun
Hakeem
vad gäller både detta liv och det eviga livet. Och de frågar dig hur [de bör handla gentemot] de faderlösa. Säg: "Att göra det som är till deras nytta är det bästa." Och om ni förvaltar deras egendom tillsammans med er egen, [minns då att] de är era bröder; Gud skiljer mellan den som försämrar och den som förbättrar och om Gud så ville, kunde Han lägga på er tunga bördor. Gud är allsmäktig, vis.
Wa laatankihul mushrikaati hattaa yu'minn; wa la amatum mu'minatun
khairum mim mushrikatinw wa law a'jabatkum; wa laa tunkihul mushrikeena
hattaa yu'minoo; wa la'abdummu'minun khairum mimmushrikinw wa law 'ajabakum;
ulaaa'ika yad'oona ilan Naari wallaahu yad'ooo ilal Jannati walmaghfirati
biiznihee wa yubaiyinu Aayaatihee linnaasi la'allahum yatazakkaroon
(section 27)
TAG inte till hustrur kvinnor som dyrkar avgudar förrän de blivit troende - en troende [Guds] tjänarinna är helt visst bättre än en som dyrkar avgudar, hur tilldragande ni än finner henne. Och gift inte bort era döttrar med män som dyrkar avgudar förrän de blivit troende - en troende [Guds] tjänare är helt visst bättre än en avgudadyrkare, hur förträfflig ni än finner honom. Sådana [människor] inbjuder till Elden, men Gud inbjuder till paradiset och att genom Hans nåd söka syndernas förlåtelse. Och Han klargör Sina budskap för människorna för att stämma dem till eftertanke.
Wa yas'aloonaka 'anil maheedi qul huwa azan fa'tazilun nisaaa'a fil
maheedi wa laa taqraboo hunna hattaa yathurna fa-izaa tatah-harrna faatoohunna
min haisu amarakumul laah; innallaaha yuhibbut Tawwaabeena wa yuhibbul
mutatahhireen
OCH DE frågar dig om [kvinnans] månadsblödning. Säg: "Detta är ett ömtåligt och smärtsamt tillstånd. Håll er därför borta från kvinnorna under deras period och kom inte nära dem förrän de är rena; men när de har renat sig ta dem då till er, så som Gud har befallt er." Gud älskar dem som vänder tillbaka till Honom i ånger [om de har syndat] och Han älskar dem som vill rena sig.
Nisaaa'ukum harsullakum faatoo harsakum annaa shi'tum wa qaddimoo li
anfusikum; wattaqul laaha wa'lamooo annakum mulaaqooh; wa bash shirilmu 'mineen
Era hustrur är för er [som] en åker; beträd därför er åker, när och som ni önskar - men sörj [först] för era själar. Frukta Gud och var förvissade om att ni skall möta Honom. Och förkunna för de troende hoppets budskap.
Wa laa taj'alul laaha 'urdatal li aymaanikum an tabarroo wa tattaqoo wa
tuslihoo bainan naas; wallaahu Samee'un 'Aleem
GÖR INTE Gud till måltavla för era eder så att ni [i Hans namn] hindrar er själva från att göra gott och frukta Gud och att medla i tvister mellan människor. Gud hör allt, vet allt.
Lillazeena yu'loona min nisaaa'ihim tarabbusu arba'ati ashhurin fain
faaa'oo fa innal laaha Ghafoorur Raheem
Den som [vill skiljas från sin hustru och] går en ed att han inte skall komma nära henne, skall iaktta fyra månaders väntetid. Om han [bryter eden och] går tillbaka [till hustrun], är Gud förlåtande, barmhärtig.
Walmutallaqaatu yatarab basna bi anfusihinna salaasata qurooo'; wa laa
yahillu lahunna ai yaktumna maa khalaqal laahu feee arhaaminhinna in kunna
yu'minna billaahi wal yawmil aakhir; wa bu'oola tuhunna ahaqqu biraddihinna
fee zaalika in araadooo islaahaa; wa lahunna mislul lazee alaihinna
bilma'roof; wa lirrijjaali 'alaihinna daraja; wallaahu 'Azeezun Hakeem
(section 28)
I fall av skilsmässa skall kvinnan iaktta en väntetid omfattande tre månadsblödningar [innan hon får ingå nytt äktenskap] och det är inte tillåtet för henne - om hon tror på Gud och den Yttersta dagen - att dölja vad Gud har skapat i hennes sköte. Mannen har full rätt att låta [skilsmässan återgå och] hustrun återvända, om han önskar förlikning. Hustrun har, som sig bör, rättigheter [mot mannen] motsvarande [dem han har] mot henne; hans [rätt] ligger dock ett steg framför hennes. Gud är allsmäktig, vis.
Attalaaqu marrataani fa imsaakum bima'roofin aw tasreehum bi ihsaan; wa
laa yahillu lakum an taakhuzoo mimmaaa aataitumoohunna shai'an illaaa ai yakhaafaaa alla yuqeemaa hudoodallahi fa in khiftum allaa yuqeemaa
hudoodal
laahi falaa junaaha 'Alaihimaa feemaf tadat bihee tilka hudoodul laahi falaa
ta'tadoohaa; wa mai yata'adda hudoodal laahi fa ulaaa'ika humuzzaa limoon
Skilsmässa [får återkallas] två gånger; därefter skall makarna återuppta samlivet i hedersamma former eller äktenskapet upplösas i godo. Det är inte tillåtet för er att återta något av det ni har gett er hustru om inte båda parterna fruktar att inte kunna iaktta de av Gud [fastställda] gränserna. Om ni alltså fruktar att inte kunna iaktta de gränser som Gud [fastställt], kan inget klander riktas mot någon av makarna, om hustrun för att göra sig fri avstår något [till mannen]. Överträd inte de gränser som Gud [har fastställt] - de som överträder de av Gud [fastställda] gränserna är syndare.
Fa in tallaqahaa falaa tahillu lahoo mim ba'du hattaa tankiha zawjan
ghairah; fa in tallaqahaa falaa junaaha 'alaihimaaa ai yataraaja'aaa in
zannaaa ai yuqeemaa hudoodal laa; wa tilka hudoodul laahi yubaiyinuhaa
liqawminy ya'lamoon
Om mannen [oåterkalleligen] skiljer sig från sin hustru, är det sedan inte tillåtet för honom att ta henne tillbaka, om hon inte först ingått äktenskap med en annan man. Skiljer sig denne därefter från henne, kan klander inte riktas mot någon av parterna [i det första äktenskapet] om de återgår till varandra, såvida de tror att de kan iaktta de av Gud [fastställda] gränserna. Dessa är Guds gränser som Han klargör för de insiktsfulla.
Wa izaa tallaqtumun nisaaa'a fabalaghna ajala hunna fa amsikoohunna
bima'roofin law sarrihoo hunna bima'roof; wa laa tumsikoo hunna diraa
rallita'tadoo; wa mai yaf'al zaalika faqad zalama nafsah; wa laa
tattakhizooo aayaatillaahi huzuwaa; wazkuroo ni'matal laahi 'alaikum wa maaa
anzala 'alaikum minal kitaabi wal hikmati ya'izukum bih; wattaqul laaha
wa'lamooo annal laaha bikulli shai'in 'Aleem
(section 29)
Då ni har skilt er från er hustru och hennes vänteperiod närmar sig slutet, skall ni antingen ta henne tillbaka eller också ge henne fri, allt enligt god sed. Men ni får inte hålla henne kvar mot hennes vilja för att skada henne. Den som handlar så begår orätt mot sig själv. Tro inte att Guds budskap är något ni kan skämta om! Minns Guds godhet mot er och vad Han har uppenbarat för er av Skriften och visdomen i Hans varningar. Frukta därför Gud! Ni skall veta att Gud har kunskap om allt!
Wa izaa tallaqtumun nisaaa'a fabalaghna ajalahunna falaa ta'duloo hunna
ai yankihna azwaaja hunna izaa taraadaw bainahum bilma' roof; zaalika
yoo'azu bihee man kaana minkum yu'minu billaahi wal yawmil aakhir; zaalikum
azkaa lakum wa at-har; wallaahu ya'lamu wa antum laa
ta'lamoon
Om någon har skilt sig från sin hustru och hennes väntetid har löpt ut, får ingen hindra henne att återgå till sin man, om de kommit överens om detta enligt skick och sed. Detta är en varning till dem av er som tror på Gud och den Yttersta dagen. På detta sätt visar ni ett rent och hederligt sinnelag. Gud vet, men ni vet inte [vad som är bäst för er].
Walwaa lidaatu yurdi'na awlaada hunna hawlaini kaamilaini liman araada
ai yutimmar radaa'ah; wa 'alalmawloodi lahoo rizqu hunna wa kiswatuhunna
bilma'roof; laatukallafu nafsun illaa wus'ahaa; laa tudaaarra waalidatum
biwaladihaa wa laa mawloodul lahoo biwaladih; wa 'alal waarisi mislu zaalik;
fa in araadaa Fisaalan 'an taraadim minhumaa wa tashaawurin falaa junaaha 'alaihimaa;
wa in arattum an tastardi'ooo awlaadakum falaa junaaha 'alaikum izaa
sallamtum maaa aataitum bilma'roof; wattaqul laaha wa'lamooo annal laaha
bimaa ta'maloona baseer
Modern skall ge sina barn di under två hela år, om [föräldrarna] önskar en full amningsperiod. Och barnets fader är skyldig att svara för moderns uppehälle och kläder enligt skick och sed. På ingen skall läggas en tyngre börda än han kan bära. Barnet skall inte bli en förevändning för att skada vare sig modern eller barnets fader. Samma [skyldigheter vilar] på [faderns] arvinge. Föräldrarna skall inte klandras om de i samråd beslutar att skilja barnet från modern. Och om ni beslutar lämna era barn till en fostermor skall ni inte klandras för detta, förutsatt att ni sörjer som sig bör för barnets säkerhet och välfärd. Och frukta Gud och tänk på att Gud ser vad ni gör.
Wallazeena yutawaffawna minkum wa yazaroona azwaajai yatarabbasna bi
anfusihinna arba'ata ashhurinw wa 'ashran fa izaa balaghna ajalahunna falaa
junaaha 'alaikum feemaa fa'alna feee anfusihinna bilma'roof; wallaahu bimaa
ta'maloona Khabeer
När någon av er dör och efterlämnar hustrur, skall de iaktta en väntetid av fyra månader och tio dagar [innan de får ingå nytt äktenskap]. När denna period löpt ut, [råder de sig själva och] ingen skall klandras för vad de företar sig inom ramen för vad som är god sed. Gud är väl underrättad om vad ni gör.
Wa laa junaaha 'alaikum feema 'arradtum bihee min khitbatin nisaaa'i aw
aknantum feee anfusikum; 'alimal laahu annakum satazkuroonahunna wa laakil
laa tuwaa'idoohunna sirran illaaa an taqooloo qawlamma'roofaa; wa laa
ta'zimoo 'uqdatan nikaahi hattaa yablughal kitaabu ajalah; wa'lamooo annal
laaha ya'lamumaa feee anfusikum fahzarooh; wa'lamooo annallaaha Ghafoorun
Haleem (section 30)
Ni kan inte klandras om ni låter [sådana] kvinnor förstå att ni vill ingå äktenskap med dem eller om ni i tysthet hyser [sådana avsikter] - Gud vet vad ni vill säga dem - men ingå inga tysta överenskommelser med dem och säg inte till dem annat än vad som är passande och hedersamt. Men fatta inte beslut om äktenskapskontraktet före utgången av den föreskrivna [väntetiden]. Var förvissade om att Gud känner era innersta tankar och var på er vakt! Men ni bör veta, att Gud är mild och överseende.
Laa junaaha 'alaikum in tallaqtumun nisaaa'a maa lam tamassoohunna aw
tafridoo lahunna fareedah; wa matti'hoohunna 'alal moosi'i qadaruhoo wa 'alal
muqtiri qadaruhoo matta'am bilma'roofi haqqan 'alalmuhsineen
Ni gör ingenting klandervärt om ni skiljer er från en kvinna, om ni ännu inte har rört henne och inte heller bundit er för brudgåvan. Men ge henne skälig ersättning - den förmögne vad han förmår och den som lever i små omständigheter vad han förmår. Detta är en plikt för dem som vill göra det goda och det rätta.
Wa in tallaqtumoohunna min qabli an tamassoohunna wa qad farad tum
lahunna fareedatan fanisfu maa faradtum illaaa ai ya'foona aw ya'fuwallazee
biyadihee 'uqdatunnikaah; wa an ta'fooo aqrabu littaqwaa; wa laa
tansawulfadla bainakum; innal laaha bimaa ta'maloona Baseer
Och om ni skiljer er från en kvinna som ni inte har rört men brudgåvan redan har fastställts, ge henne då hälften av det fastställda beloppet, om hon inte avstår [från sin rätt] eller den som har äktenskapskontraktet i sin hand avstår [från att kräva sin rätt]. Att avstå [från att kräva sin rätt] ligger gudsfruktan nära. Och glöm inte att ni bör vara frikostiga mot varandra. Gud ser vad ni gör.
Wallazeena yutawaf fawna minkum wa yazaroona azwaajanw wasiyyatal li
azwaajihim mataa'an ilal hawlighaira ikhraaj; fa in kharajna falaa junaaha 'alaikum
fee maa fa'alna feee anfusihinna min ma'roof; wallaahu Azeezun Hakeem
OM NÅGON av er vid sin död efterlämnar hustrur skall de i testamentariskt förordnande tillförsäkras försörjning [ur kvarlåtenskapen] under ett år med rätt för dem att under denna tid bo kvar [i hemmet]. Om de [ändå] lämnar det skall ingen klandras för vad de företar sig inom ramen för vad som är god sed. Gud är allsmäktig, vis.
Alam tara ilal lazeena kharajoo min diyaarihim wa hum uloofun hazaral
mawti faqaaala lahumul laahu mootoo summa ahyaahum; innal laaha lazoo fadlin
'alannaasi wa laakinna aksarannaasi laa yashkuroon
HAR DU inte hört om dem som i tusental flydde från sina hem för att undkomma ett dödligt hot? Gud lät döden skörda dem, men därefter återkallade Han dem till livet. Ja, Guds nåd flödar sannerligen över människorna, men de flesta människor är otacksamma.
Alam tara ilal malai mim Baneee Israaa'eela mim ba'di Moosaaa iz qaaloo
li Nabiyyil lahumub 'as lanaa malikan nuqaatil fee sabeelillaahi qaala hal 'asaitum
in kutiba 'alaikumul qitaalu allaa tuqaatiloo qaaloo wa maa lanaaa allaa
nuqaatila fee sabeelil laahi wa qad ukhrijnaa min diyaarinaa wa abnaaa'inaa
falammaa kutiba 'alaihimul qitaalu tawallaw illaa qaleelam minhum; wallaahu
'aleemum bizzaalimeen
DU HAR nog hört om de äldste i Israel efter Moses tid, som sade till en av sina profeter: "Låt oss få en konung, så skall vi kämpa för Guds sak." Profeten sade: "Kanske skulle ni neka att kämpa om ni fick [en sådan] befallning." De svarade: "Varför skulle vi inte kämpa för Guds sak, vi som har fördrivits från våra hem och [skilts] från våra barn?" Men när de befalldes att kämpa, drog de sig undan - alla utom ett fåtal. Gud vet vilka de orättfärdiga är.
Wa qaala lahum Nabiy yuhum innal laaha qad ba'asa lakum Taaloota malikaa;
qaalooo annaa yakoonu lahul mulku 'alainaa wa nahnu ahaqqu bilmulki minhu wa
lam yu'ta sa'atamminal maal; qaala innallaahas tafaahu 'alaikum wa zaadahoo
bastatan fil'ilmi waljismi wallaahu yu'tee mulkahoo mai yashaaa'; wallaahu
Waasi'un 'Aleem
Deras profet sade till de äldste: "Gud har nu sänt Saul som skall vara er konung." De svarade: "Hur skulle han kunna härska över oss? Vi har bättre rätt till makten än han; och dessutom saknar han rikedomar." Profeten svarade: "Gud har valt honom framför er och har skänkt honom omfattande kunskaper och stor fysisk styrka. Gud ger Sin makt åt den Han vill; Gud når överallt och Han vet allt."
Wa qaala lahum Nabiyyuhum inna Aayata mulkiheee ai yaatiyakumut
Taabootu feehi sakeenatummir Rabbikum wa baqiyyatummimmaa taraka Aalu Moosa
wa Aalu Haaroona tahmiluhul malaaa'ikah; inna fee zaalika la Aayatal lakum
in kuntum mu'mineen (section
32)
Och deras profet sade till dem: "Tecknet på hans [rättmätiga] makt är att [förbundets] ark skall återlämnas till er med en gåva från er Herre av djupt inre lugn och det som ännu består, buret av änglarna, av det som Moses och Aron och dem som stod dem nära har efterlämnat. Helt visst ligger det för er ett tecken i detta, om ni är troende."
Falammaa fasala Taalootu biljunoodi qaala innal laaha mubtaleekum
binaharin faman shariba minhu falaisa minnee wa mallam yat'amhu fa innahoo
minneee illaa manigh tarafa ghurfatam biyadih; fashariboo minhu illaa
qaleelamminhum; falammaa jaawazahoo huwa wallazeena aamanoo ma'ahoo qaaloo
laa taaqata lanal yawma bi Jaaloota wa junoodih; qaalallazeena yazunnoona
annahum mulaaqul laahi kam min fi'atin qaleelatin ghalabat fi'atan
kaseeratam bi iznil laah; wallaahuma'as saabireen
Och när Saul drog ut med sin armé sade han: "Gud kommer att sätta er på prov vid [övergången av] en flod; den som dricker av flodens vatten skall inte höra till de mina, men den som avhåller sig från att smaka det skall räknas till de mina; och den som bara dricker en handfull skall inte [avvisas]." Men de drack [sitt lystmäte] av vattnet, alla utom ett fåtal. När Saul och de som var med honom i tron hade gått över floden, sade de andra: "I dag är vi inte starka nog [att kämpa] mot Goliat och hans män." [Men] de som trodde på mötet med Gud [i nästa liv], sade: "Hur ofta har inte en liten skara besegrat en stor armé med Guds vilja! Gud är med dem som står fasta [i prövningen]."
Wa lammaa barazoo liJaaloota wa junoodihee qaaloo Rabbanaaa afrigh 'alainaa
sabranw wa sabbit aqdaamanaa wansurnaa 'alal qawmil kaafireen
Och när de stod öga mot öga med Goliat och hans styrkor, bad de: "Herre! Ge oss kraft att hålla stånd och gör oss stadiga på foten och låt oss segra över dessa förnekare av sanningen!"
Fahazamoohum bi iznillaahi wa qatala Daawoodu jaaloota wa aataahul
laahulmulka Wal Hikmata wa 'allamahoo mimmaa yashaaa'; wa law laa
daf'ullaahin naasa ba'dahum biba'dil lafasadatil ardu wa laakinnal laaha zoo
fadlin 'alal'aalameen
Och med Guds vilja besegrade de dem och drev dem på flykten. Och David dödade Goliat och Gud gav honom makt och visdom och all den kunskap Han ville. Och om Gud inte höll tillbaka [vissa] människor med andra [som redskap], skulle jorden helt visst fördärvas. Men Gud låter nåden flöda över hela Sin skapelse.
Tilkar Rusulu faddalnaa ba'dahum 'alaa ba'd; minhum man kallamal laahu
wa rafa'a ba'dahum darajaat; wa aatainaa 'Eesab na Maryamal baiyinaati wa
ayyadnaahu bi Roohil Qudus; wa law shaaa'al laahu maqtatalal lazeena
mimba'dihim mim ba'di maa jaaa'athumul baiyinaatu wa laakinikh talafoo
faminhum man aamana wa minhum man kafar; wa law shaaa'al laahu maq tataloo
wa laakinnallaaha yaf'alu maa yureed (section
33)
Några av dessa sändebud [om vilka Vi har berättat för dig] har Vi gett företräde framför de andra. Bland dem finns den som Gud [själv] talade till, och några har Han satt ännu högre. Jesus, Marias son, skänkte Vi klara bevis och Vi stärkte honom med helig ande. Om Gud hade velat skulle de släkten som följde dem inte ha stridit med varandra efter att ha nåtts av dessa klara bevis. Men de kom att omfatta skilda meningar - några trodde, andra framhärdade i otro. Om Gud hade velat, skulle de inte ha stridit med varandra; men Gud gör vad Han vill.
Yaa ayyuhal lazeena aamanoo anfiqoo mimmaa razaqnaakum min qabli ai yaatiya yawmul laa bai'un feehee wa la khullatunw wa laa shafaa'ah; walkaa
firoona humuz zaalimoon
TROENDE! Ge av vad Vi har skänkt er för er försörjning innan en Dag kommer då allt köpslående är förbi, då ingen vänskap [består] och inga förböner [tas emot]. De som förnekar sanningen är svåra syndare.
Allahu laaa ilaaha illaa Huwal Haiyul Qaiyoom; laa taakhuzuhoo sinatunw
wa laa nawm; lahoo maa fissamaawaati wa maa fil ard; man zal lazee yashfa'u
indahooo illaa bi-iznih; ya'lamu maa baina aydeehim wa maa khalfahum wa laa
yuheetoona bishai'im min 'ilmihee illaa bimaa shaaa'; wasi'a Kursiyyuhus
samaawaati wal arda wa laa Ya'ooduhoo hifzuhumaa; wa Huwal Aliyyul 'Azeem
GUD - det finns ingen gud utom Han, den Levande, skapelsens evige Vidmakthållare. Slummer överraskar Honom inte och inte heller sömn. Honom tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär. Vem är den som vågar tala [för någon] inför Honom utan Hans tillstånd? Han vet allt vad [människor] kan veta och allt som är dolt för dem och av Hans kunskap kan de inte omfatta mer än Han tillåter. Hans allmakts tron omsluter himlarna och jorden. Att värna och bevara dem är för Honom ingen börda. Han är den Höge, den Härlige.
Laaa ikraaha fid deeni qat tabaiyanar rushdu minal ghayy; famai yakfur
bit Taaghooti wa yu'mim billaahi faqadis tamsaka bil'urwatil wusqaa lan
fisaama lahaa; wallaahu Samee'un 'Aleem
TVÅNG skall inte förekomma i trosfrågor. Vad som är rätt handlande är nu klart skilt från fel och synd. Den som förnekar de onda makterna och som tror på Gud, har sannerligen vunnit ett säkert fäste som aldrig ger vika. Gud hör allt, vet allt.
Gud är de troendes Beskyddare. Han leder dem ut ur mörkret till ljuset. Men de som förnekar sanningen har onda makter till beskyddare som leder dem ut ur ljuset till mörkret. De har Elden till arvedel och där skall de förbli till evig tid.
Alam tara ilal lazee Haaajja Ibraaheema fee Rabbiheee an aataahullaahul
mulka iz qaala Ibraaheemu Rabbiyal lazee yuhyee wa yumeetu qaala ana uhyee
wa umeetu qaala Ibraaheemu fa innal laaha yaatee bishshamsi minal mashriqi
faati bihaa minal maghribi fabuhital lazee kafar; wallaahu laa yahdil qawmaz
zaalimeen
HAR DU inte hört om den man som tvistade med Abraham om hans Herre? - Gud hade skänkt honom kunglig makt och myndighet. - Och Abraham sade: "Min Herre är Den som skänker liv och skänker död." [Kungen] svarade: "Jag skänker liv och jag skänker död!" Då sade Abraham: "Gud låter solen gå upp i öster; låt den då gå upp i väster!" Och [kungen], som förnekade sanningen, blev förstummad av häpnad. - Gud vägleder inte de orättfärdiga.
Aw kallazee marra 'alaa qaryatinw wa hiya khaawiyatun 'alaa 'urooshihaa
qaala annaa yuhyee haazihil laahu ba'da mawtihaa fa amaatahul laahu mi'ata 'aamin
summa ba'asahoo qaala kam labista qaala labistu yawman aw ba'da yawmin
qaala bal labista mi'ata 'aamin fanzur ilaa ta'aamika wa sharaabika lam
yatasannah wanzur ilaa himaarika wa linaj'alaka Aayatal linnaasi wanzur
ilal'izaami kaifa nunshizuhaa summa naksoohaa lahmaa; falammaa tabayyana
lahoo qaala a'lamu annal laaha 'alaa kulli shai'in Qadeer
Eller [- ett annat exempel på dem som förnekar Guds Allmakt -] om mannen som färdades förbi en stad som hade jämnats med marken och utropade: "Hur skulle Gud kunna ge liv åt denna [döda stad]?" Och Gud lät honom dö och förbli död i hundra år. Därefter väckte Han honom till liv och frågade: "Hur länge har du varit borta?" Han svarade: "Jag har varit borta en dag eller en del av en dag." [Gud] sade: "Nej, du har varit borta i hundra år. Men se på din mat och din dryck, som inte har fördärvats, och se på din åsna - Vi har velat göra dig till ett tecken för människorna - och se [nu] hur Vi ger liv åt de döda benen och sedan klär dem med kött." Och när allt detta stod klart för honom, sade han: "[Nu] vet jag att Gud har allt i Sin makt."
[Minns också] Abraham som sade: "Herre! Visa mig hur Du återuppväcker de döda." [Gud] frågade: "Tror du då inte?" [Abraham] svarade: "Jo, jag tror, men jag vill att mitt hjärta skall få ro." [Och Gud] sade: "Tag fyra [slag av] fåglar och lär dem att känna din röst. Sätt så ut dem, några på varje berg [runt omkring], och ropa sedan på dem, så skall de genast återvända till dig. Och var förvissad om att Gud är allsmäktig, vis."
DE SOM ger av vad de äger för Guds sak kan liknas vid sädeskorn som ger sju ax och vart ax bär hundra korn. Gud mångdubblar avkastningen för den Han vill; Gud når överallt och Han vet allt.
Allazeena yunfiqoona amwaalahum fee sabeelillaahi summa laa yutbi'oona
maaa anfaqoo mannanw wa laaa azal lahum ajruhum 'inda Rabbihim; wa laa
khawfun 'alaihim wa laa hum yahzanoon
De som ger av vad de har för Guds sak och som inte låter gåvan följas av [stora ord om] frikostighet eller [uttryck] som sårar, skall få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
Qawlum ma'roofunw wa maghfiratun khairum min sadaqatiny yatba'uhaaa azaa;
wallaahu Ghaniyyun Haleem
Ett vänligt ord och förståelse [för tiggarens elände] är bättre än en gåva, följd av förolämpningar. Gud är Sig själv nog och [behöver inte gåvan]; Han är mild och överseende.
Troende! Beröva inte era gåvor deras värde genom [tal om] frikostighet eller genom [ord] som sårar, som den som ger av vad han äger för att ses [och berömmas] av människor och som inte tror på Gud och den Yttersta dagen. Han kan liknas vid en berggrund täckt av [ett tunt lager] jord; ett slagregn faller och sköljer bort allt inpå nakna berget. [Sådana människor] uppnår ingenting med det som de har åstadkommit. Gud leder inte dem som förnekar sanningen.
Wa masalul lazeena yunfiqoona amwaalahu mubtighaaa'a mardaatil laahi
wa tasbeetam min anfusihim kamasali jannatim birabwatin asaabahaa waabilun
fa aatat ukulahaa di'faini fa il lam yusibhaa waabilun fatall; wallaahu
bimaa ta'maloona Baseer
Men de som ger av vad de äger för att vinna Guds välbehag och för att stärka sin själ kan liknas vid en trädgård, anlagd på en kulle, som om ett slagregn drabbar den ger dubbel skörd och om den undgår slagregn [får glädjas åt] milt duggregn. Gud ser vad ni gör.
Ayawaddu ahadukum an takoona lahoo jannatum min nakheelinw wa a'naabin
tajree min tahtihal anhaaru lahoo feehaa min kullis samaraati wa asaabahul
kibaru wa lahoo zurriyyatun du'afaaa'u fa asaabahaaa i'saarun feehi naarun
fahtaraqat; kazaalika yubaiyinul laahu lakumul aayaati la'allakum
tatafakkaroon (section 36)
Skulle någon av er önska att han hade en trädgård med dadelpalmer och vinstockar, vattnad av bäckar, [en trädgård] som ger honom alla slag av frukter, och att han, redan böjd av ålder och omgiven av minderåriga barn, [måste uppleva att] den drabbades av en glödhet virvelstorm och helt förbrändes? Så förtydligar Gud för er [Sina] budskap för att stämma er till eftertanke.
Yaaa 'ayyuhal lazeena aamanooo anfiqoo min taiyibaati maa kasabtum wa
mimmaaa akhrajna lakum minal ardi wa laa tayammamul khabeesa minhu
tunfiqoona wa lastum bi aakhizeehi illaaa an tughmidoo feeh; wa'lamooo annal
laaha Ghaniyyun Hameed
Troende! Ge av de goda ting som ni förvärvar och av det som Vi låter jorden frambringa åt er, och leta inte fram - för att ge bort det - det sämsta som ni själva inte skulle ta emot annat än med förbundna ögon. Ni bör veta att Gud är Sig själv nog och att allt lov och pris tillkommer Honom.
Ash Shaitaanu ya'idukumul faqra wa ya'murukum bilfahshaaa'i wallaahu
ya'idukum maghfiratam minhu wa fadlaa; wallaahu Waasi'un 'Aleem
Djävulen hotar er med fattigdom och uppmanar er att begå skamlösa handlingar, men Gud lovar er Sin förlåtelse och Sin nåd. Gud når överallt och Han vet allt.
Yu'til Hikmata mai yashaaa'; wa mai yu'tal Hikmata faqad ootiya khairan
kaseeraa; wa maa yazzakkaru illaaa ulul albaab
Han skänker visdom åt den Han vill, och den som har fått visdom har fått den dyrbaraste gåva. Men ingen ägnar detta eftertanke utom de som har förstånd.
Wa maaa anfaqtum min nafaqatin aw nazartum min nazrin fa innal laaha
ya'lamuh; wa maa lizzaalimeena min ansaar
Gud har full kännedom om det som ni ger åt andra och det som ni [högtidligen] lovar att ge. Och de orättfärdiga [som inte bistår de behövande] skall ingen hjälpa [att undkomma straffet].
In tubdus sadaqaati fani'immaa hiya wa in tukhfoohaa wa tu'toohal
fuqaraaa'a fahuwa khayrul lakum; wa yukaffiru 'ankum min saiyi aatikum;
wallaahu bimaa ta'maloona Khabeer
Om ni ger så att andra ser det är det gott och väl; men om ni hjälper de fattiga i tysthet är det bättre för er - med detta kan ni nämligen få göra bot för några av era dåliga handlingar. Gud är väl underrättad om allt vad ni gör.
Laisa 'alaika hudaahum wa laakinnal laaha yahdee mai yashaaa'; wa maa
tunfiqoo min khairin fali anfusikum; wa maa tunfiqoona illab tighaaa'a
wajhil laah; wa maa tunfiqoo min khairiny yuwaffa ilaikum wa antum laa
tuzlamoon
Det är inte din uppgift [Muhammad] att förmå människor att följa den raka vägen. Nej, Gud vägleder dem Han vill. Allt det goda ni ger är för ert eget bästa, såvida ni ger det enbart för att vinna Guds välbehag. Ja, för det goda ni ger skall ni få fullt vederlag, och ingen orätt skall tillfogas er.
Lilfuqaraaa'il lazeena uhsiroo fee sabeelil laahi laa yastatee'oona
darban fil ardi yah sabuhumul jaahilu aghniyaaa'a minat ta'affufi ta'rifuhum
biseemaahum laa yas'aloonan naasa ilhaafaa; wa maa tunfiqoo min khairin fa
innal laaha bihee 'Aleem
(section 37)
[Ge] till de behövande som så ger sig hän åt arbetet för Guds sak att de inte har möjlighet att gå ut i världen [för att söka sitt levebröd]. På grund av deras försynta uppträdande kan den tanklöse tro att de inte lider brist. Men du skall känna igen dem på deras sätt: de besvärar inte andra med efterhängset tiggeri. Gud har full kännedom om det goda som ni skänker dem.
Allazeena yunfiqoona amwaalahum billaili wan nahaari sirranw wa 'alaaniyatan
falahum ajruhum 'inda Rabbihim wa laa khawfun 'alaihim wa laa hum yahzanoon
De som ger av vad de äger, nattetid eller under dagen, i tysthet eller öppet i allas åsyn, skall få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
Allazeena yaakuloonar ribaa laa yaqoomoona illaa kamaa yaqoomul lazee
yatakhabbatuhush shaitaanu minal mass; zaalika bi annahum qaalooo innamal
bai'u mislur ribaa; wa ahallal laahul bai'a wa harramar ribaa; faman
jaaa'ahoo maw'izatum mir rabbihee fantahaa falahoo maa salafa wa amruhooo
ilal laahi wa man 'aada fa ulaaa 'ika Ashaabun naari hum feehaa khaalidoon
DE SOM livnär sig på ocker skall uppstå [till Domen] lika ostadiga på benen som den som Djävulen med sin beröring slagit med vansinne. De säger nämligen: "Handel är inte annorlunda än ocker." Men Gud har förklarat handel lovlig och förbjudit ocker. Den som efter att ha fått kunskap om Guds allvarliga varning upphör att bedriva ocker får behålla vad han dessförinnan vunnit, men Gud skall fälla den slutliga domen över honom. Och de som faller tillbaka i denna synd har Elden till arvedel och där skall de förbli till evig tid.
Innal lazeena aamanoo wa amilus saalihaati wa aqaamus salaata wa aatawuz
zakaata lahum ajruhum 'inda rabbihim wa laa khawfun 'alaihim wa laa hum
yahzanoon
De som tror och lever ett rättskaffens liv och förrättar bönen och hjälper de behövande skall helt visst få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
Fail lam taf'aloo faazanoo biharbim minal laahi wa Rasoolihee wa in
tubtum falakum ru'oosu amwaalikum laa tazlimoona wa laa tuzlamoon
Gör ni inte det skall ni veta att ni befinner er i krig med Gud och Hans Sändebud. Men om ni ångrar vad ni har gjort har ni rätt [att återfå] ert kapital; ni skadar ingen och lider själva ingen skada.
Wa in kaana zoo 'usratin fanaziratun ilaa maisarah; wa an tasaddaqoo
khairul lakum in kuntum ta'lamoon
Och om [den skuldsatte] är i ett trängt läge, ge honom då anstånd till dess han med lätthet kan betala. Men det är bättre för er att efterskänka [skulden] - om ni visste [vilken förtjänst som ligger i detta]!
Yaa ayyuhal lazeena aamanoo izaa tadaayantum bidaiynin ilaa ajalimmusamman
faktubooh; walyaktub bainakum kaatibum bil'adl; wa laa yaaba kaatibun ai yaktuba kamaa 'allamahul laah; falyaktub walyumlilil lazee 'alaihil haqqu
walyattaqil laaha rabbahoo wa laa yabkhas minhu shai'aa; fa in kaanal lazee
'alaihil haqqu safeehan aw da'eefan aw laa yastatee'u ai yumilla huwa
falyumlil waliyyuhoo bil'adl; wastash hidoo shaheedaini mir rijaalikum fa il
lam yakoonaa rajulaini farajulunw wamra ataani mimman tardawna minash
shuhadaaa'i an tadilla ihdaahumaa fatuzakkira ihdaahumal ukhraa; wa laa
yaabash shuhadaaa'u izaa maadu'oo; wa laa tas'amooo an taktuboohu sagheeran
awkabeeran ilaaa ajalih; zaalikum aqsatu 'indal laahi wa aqwamu
lishshahaadati wa adnaaa allaa tartaabooo illaaa an takoona tijaaratan
haadiratan tudeeroonahaa bainakum falaisa 'alaikum junaahun allaa
taktuboohan; wa ashidooo izaa tabaaya'tum; wa laa yudaaarra kaatibunw wa laa
shaheed; wa in taf'aloo fa innahoo fusooqum bikum; wattaqul laaha wa
yu'allimu kumul laah; wallaahu bikulli shai'in 'Aleem
TROENDE! När ni sinsemellan träffar avtal om lån med fastställd förfallotid, teckna då ned avtalet i skrift. Låt en skrivare noggrant skriva ned [vad som avtalats] mellan er. Ingen skrivare får undandra sig att skriva, såsom Gud har lärt honom. Låt honom alltså skriva och låt låntagaren diktera och, om han fruktar Gud, sin Herre, inte dra ifrån något [från sitt åtagande]. Om låntagaren är svag till förståndet eller sjuklig eller [annars] inte i stånd att diktera, låt då den som tillvaratar hans intressen diktera och undvika partiskhet. Och tag två av era män till vittnen; finns inte två män till hands, tag då en man och två kvinnor bland dem ni godkänner som vittnen - om någon av dem begår ett misstag kan då den andra påpeka det för henne. De som kallas till vittnen får inte undandra sig [sin plikt]. Tveka inte att skriva ned allt, både det mindre viktiga och det viktiga, och ange förfallotiden. Det är vad Gud [i Sin vishet] finner riktigast och skäligast, mest ändamålsenligt som bevis och bäst ägnat att bespara er all tvekan och osäkerhet [i framtiden]. Men om det är fråga om direkt överlåtelse från den ene till den andre av färdiga varor utan mellanhand, gör ni inte fel om ni underlåter att upprätta skriftligt avtal. När ni köper och säljer, låt det ske i vittnens närvaro, men varken skrivare eller vittnen får [utsättas för påtryckning eller] tillfogas skada - gör ni detta, begår ni en svår synd. Frukta Gud, som är er lärare. Gud har kunskap om allt.
Wa in kuntum 'alaa safarinw wa lam tajidoo kaatiban farihaanum
maqboodatun fa in amina ba'dukum ba'dan falyu'addil lazi tumina amaa natahoo
walyattaqil laaha Rabbah; wa laa taktumush shahaadah; wa mai yaktumhaa fa
innahooo aasimun qalbuh; wallaahu bimaa ta'maloona 'Aleem
(section 39)
Om ni befinner er på resa och ingen skrivare är till hands, kan ni ta emot pant [som säkerhet]. Men om ni visar varandra förtroende [och inte kräver pant], skall den som fått förtroendet fullgöra sin skyldighet och frukta Gud, sin Herre. Undanhåll inte vad ni har bevittnat. Den som undanhåller vittnesmål syndar i sitt hjärta. Gud vet vad ni gör.
Lillaahi maa fissamaawaati wa maa fil ard; wa in tubdoo maa feee
anfusikum aw tukhfoohu yuhaasibkum bihil laa; fayaghfiru li mai yashaaa'u wa
yu'azzibu mai yashaaa'u;wallaahu 'alaa kulli shai in qadeer
Gud tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär. Vare sig ni visar vad som rör sig i ert innersta eller döljer det, kommer Gud att ställa er till svars för det. Och Han förlåter den Han vill och Han straffar den Han vill. Gud har allt i Sin makt.
Aamanar-Rasoolu bimaaa unzila ilaihi mir-Rabbihee walmu'minoon; kullun
aamana billaahi wa Malaaa'ikathihee wa Kutubhihee wa Rusulihee laa nufarriqu
baina ahadim-mir-Rusulih wa qaaloo sami'naa wa ata'naa ghufraanaka
Rabbanaa wa ilaikal-maseer
SÄNDEBUDET tror på vad hans Herre har uppenbarat för honom och de troende med honom. De tror alla på Gud och Hans änglar och Hans uppenbarelser och Hans sändebud - utan att göra åtskillnad mellan Hans sändebud - och de säger: "Vi hör och vi lyder. Herre, [ge oss] Din förlåtelse; Du är målet för vår färd!"
Laa yukalliful-laahu nafsan illaa wus'ahaa; lahaa maa kasabat wa 'alaihaa
maktasabat; Rabbanaa laa tu'aakhiznaaa in naseenaaa aw akhta'anaa; Rabbanaa wa
laa tahmil-'alainaaa isran kamaa hamaltahoo 'alal-lazeena min qablinaa;
Rabbanaa wa laa tuhammilnaa maa laa taaqata lanaa bih; wa'fu 'annaa waghfir
lanaa warhamnaa; Anta mawlaanaa fansurnaa 'alal qawmil kaafireen (section
40)
Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. Det goda han har gjort skall räknas honom till förtjänst och det onda han har gjort skall läggas honom till last. Herre! Ställ oss inte till svars för glömska eller oavsiktliga fel. Herre! Lägg inte på oss en sådan börda som den Du lade på våra föregångare. Herre! Lägg inte på oss [bördor] som vi inte har kraft att bära. Utplåna våra synder och ge oss Din förlåtelse och förbarma Dig över oss. Du är vår Beskyddare! Låt oss segra över förnekarna av sanningen!"
0:00
0:00
Anteckningar
×
För att spara anteckningar måste du vara inloggad. Vänligen logga in eller registrera dig.
