Iz ra aa naaran faqaala li ahlihim kusooo inneee aanastu naaral
la'alleee aateekum minhaa biqabasin aw ajidu 'alan naari hudaa
Han hade sett en eld [på avstånd] och sade till de sina: "Stanna här! Jag har upptäckt en eld; kanske kan jag hämta en fackla åt er därifrån eller råka [någon] vid elden som visar oss vägen."
20:11
فَلَمَّا أَتَاهَا نُودِي يَا مُوسَى
Falammaaa ataahaa noodiya yaa Moosaa
Men när han närmade sig kallade en röst på honom: "Moses!
Qaala hiya 'asaaya atawakka'u alaihaa wa ahushshu bihaa 'alaa ghanamee
wa liya feehaa ma aaribu ukhraa
Han svarade: "Det är min stav, som jag stöder mig på och som jag använder för att skala av löv från träden för mina får; jag har också annan nytta av den."
20:19
قَالَ أَلْقِهَا يَا مُوسَى
Qaala alqihaa yaa Moosaa
[Gud] sade: "Kasta den ifrån dig, Moses!"
20:20
فَأَلْقَاهَا فَإِذَا هِيَ حَيَّةٌ تَسْعَى
Fa-alqaahaa fa -izaa hiya haiyatun tas'aa
[Moses] kastade den och se, då blev den till en orm, som kvickt ville slingra sig undan.
Tryck din hand [under kläderna] mot kroppens sida; då du drar fram den [skall den vara] skinande vit, utan en fläck - ett andra tecken [efter tecknet med staven] -
20:23
لِنُرِيَكَ مِنْ آيَاتِنَا الْكُبْرَى
Linuriyaka min Aayaatinal Kubra
Vi har nämligen velat låta dig se några av Våra stora tecken.
20:24
اذْهَبْ إِلَى فِرْعَوْنَ إِنَّهُ طَغَى
Izhab ilaa Fir'awna innahoo taghaa (section 1)
Bege dig [nu] till Farao, som har gått för långt i sitt övermod."
'Aniqzifeehi fit Taabooti faqzifeehi fil yammi fal yul qihil yammu bis
saahili ya'khuzhu 'aduwwul lee wa 'aduwwul lah; wa alqaitu 'alaika
mahabbatan minnee wa litusna'a 'alaa 'ainee
'Lägg honom i en kista och sätt ut den i floden; floden skall föra [kistan] till stranden och en som är Min fiende och hans fiende skall [finna honom och] ta sig an honom.' Och Jag omgav dig med Min kärlek och du växte upp under Mina ögon..
Iz tamsheee ukhtuka fataqoolu hal adullukum 'alaa mai yakfuluhoo faraja
'naaka ilaaa ummika kai taqarra 'ainuhaa wa laa tahzan; wa qatalta nafsan
fanajjainaaka minal ghammi wa fatannaaka futoonaa; falabista sineena feee
ahli Madyana summa ji'ta 'alaa qadariny yaa Moosa
Och då gick din syster [till Farao palats] och sade: 'Skall jag visa er till [en kvinna] som kan ta hand om honom [och amma honom]?' Så gav Vi dig tillbaka till din moder, så att hennes ögon fick glädjas och hon glömde sin sorg. [När du hade nått vuxen ålder] dödade du en man. Vi befriade dig från ångesten [över detta] men prövade dig med [andra svåra] prövningar. Därpå vistades du flera år hos folket i Madyan; och nu, Moses, har du enligt Mitt beslut kommit [till Vårt möte];
Faatiyaahu faqoolaaa innaa Rasoolaa Rabbika fa arsil ma'anaa Banee
Israaa'eela wa laa tu'azzibhum qad ji'naaka bi Aayatim mir Rabbika wassa
laamu 'alaa manit taba'al hudaa
Gå nu till honom och säg: 'Vi är din Herres sändebud. Låt Israels barn lämna landet med oss och straffa dem inte! Vi för med oss till dig ett tecken från din Herre. [Guds] fred skall vara med den som följer [Hans] vägledning!
[Moses] svarade: "Kunskapen om [vad som hänt] dem finns hos min Herre, [upptecknad] i ett beslut; min Herre begår aldrig ett misstag och Han glömmer ingenting."
Allazee ja'ala lakumul arda mahdanw wa salaka lakum feehaa subulanw wa
anzala minas samaaa'i maaa'an fa akhrajnaa biheee azwaajam min nabaatin
shatta
[DET ÄR] Han som har gjort jorden till er vagga och stakat ut på den de vägar [ni har att följa för att få er utkomst], och som låter regn falla från skyn - med detta låter Vi växter spira av alla slag.
Kuloo war'aw an'aamakum; inna fee zaalika la Aayaatil li ulin nuhaa
(section 2)
[Av växterna och deras frukter] får ni livnära er och låta er boskap beta. I detta ligger helt visst budskap till människor som [styrs av] sitt förnuft.
Falanaatiyannaka bisihrim mislihee faj'al bainanaa wa bainaka maw'idal
laa nukhlifuhoo nahnu wa laaa anta makaanan suwaa
Vi skall sannerligen visa dig lika goda trollkonster som dina. Nämn därför tid för ett möte från vilket vi inte skall utebli och du inte heller får [utebli] och en [för oss alla] lämplig plats."
Qaala lahum Moosaa wailakum laa taftaroo 'alal laahi kaziban fa yus
hitakum bi 'azaab, wa qad khaaba manif taraa
Moses sade till dem: "Den av er som sätter ihop lögner om Gud drar olycka över sig; ja, Han skall förinta er med [Sitt] straff! Den som sätter ihop lögner om Gud är dömd att misslyckas."
Qaalooo in haaazaani lasaahiraani yureedaani ai yukhrijaakum min ardikum
bisihrihimaa wa yazhabaa bitareeqatikumul muslaa
och sade till varandra: "Dessa två är helt säkert trollkarlar vars avsikt är att jaga bort oss från vårt land med sin trollkonst och att avskaffa våra föredömliga seder och bruk.
Wa alqi maa fee yamee nika talqaf maa sana'oo; innamaa sana'oo kaidu
saahir; wa laa yuflihus saahiru haisu ataa
Kasta nu [staven] som du har i din högra hand; den skall genast snappa åt sig det som de har åstadkommit. Vad de har åstadkommit är ingenting annat än trollkonster och trollkarlen uppnår aldrig något [bestående med sina konster], vad hans syfte än är."
Qaala aamantum lahoo qabla an aazana lakum; innahoo lakabeerukumul lazee
'allama kumus sihra fala uqatti'anna aidiyakum wa arjulakum min khilaafinw
wa la usallibannakum fee juzoo'in nakhli wa lata'lamunna aiyunaaa ashaddu 'azaabanw
wa abqaa
[Farao] sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Han måste vara er mästare som har undervisat er i trolldom! Jag skall sannerligen hugga av er motsatt hand och fot och jag skall korsfästa er på palmstammar utan att skona någon, för att ni skall få lära er vem av oss som utdömer de hårdaste straffen och vems straff som varar längst.
Qaaloo lan nu'siraka 'alaa maa jaaa'anaa minal baiyinaati wallazee
fataranaa faqdimaaa anta qaad; innamaa taqdee haazihil hayaatad dunyaa
De svarade: "Aldrig skall vi sätta [troheten mot] dig framför de bevis [om sanningen] som vi fått se, och inte heller framför [troheten mot] Honom som har skapat oss! Besluta nu vad du har satt dig i sinnet - det enda du kan besluta om är det som rör livet i denna värld.
Innaaa aamannaa bi Rabbinaa liyaghfira lanaa khataayaanaa wa maaa
akrahtanaa 'alaihi minas sihr; wallaahu khairunw wa abqaa
Vi tror nu på vår Herre och [ber Honom] om förlåtelse för våra synder och för den trolldom som du har tvingat oss att bedriva. Gud är den Bäste och Han lever i evighet."
Innahoo mai ya'ti Rabbahoo mujriman fa inna lahoo Jahannama laa yamootu
feehaa wa laa yahyaa
DEN SOM [på Uppståndelsens dag] kommer inför sin Herre som obotfärdig syndare skall få helvetet [på sin lott]; där får han inte dö men kan inte heller leva.
Wa laqad awhainaaa ilaa Moosaaa an asri bi'ibaadee fadrib lahum tareeqan
fil bahri yabasal laa takhaafu darakanw wa laa takhshaa
[EN DAG] gav Vi Moses befallningen: "Bege dig av under natten med Mina tjänare och röj för dem en torr väg genom havet; oroa dig inte för att [förföljarna] skall hinna upp er och var inte rädd [att vattenmassorna skall dränka er]!".
Kuloo min taiyibaati maa razaqnaakum wa laa tatghaw feehi fa yahilla 'alaikum
ghadabee wa mai yahlil 'alaihi ghadabee faqad hawaa
[och sade:] "Ät av det goda som Vi har skänkt er men gå inte till överdrift [och sätt er inte upp emot Mig i trots och olydnad] så att Min vrede drabbar er! Den som drabbas av Min vrede är förlorad!
Faraja'a Moosaaa ilaa qawmihee ghadbaana asifaa; qaala yaa qawmi alam
ya'idkum Rabbukum wa'dan hasanaa; afataala 'alaikumul 'ahdu am arattum ai
yahilla 'alaikum ghadabum mir Rabbikum fa akhlaftum maw'idee
Moses återvände till sitt folk med vrede och sorg i hjärtat [och] sade: "Har inte er Herre gett er ett frikostigt löfte, mitt folk? Har ni fått vänta för länge på att löftet [skulle infrias], eller önskar ni att Guds vrede skall drabba er och svek därför ert löfte till mig?"
Qaaloo maaa akhlafnaa maw'idaka bimalkinna wa laakinna hummilnaaa
awzaaram min zeenatil qawmi faqazafnaahaa fakazaalika alqas Saamiriyy
De svarade: "Vi bröt inte vårt löfte till dig av egen drift; men vi tyngdes av bördan av [det egyptiska] folkets smycken och så kastade vi dem ifrån oss, liksom samariern gjorde."
Fa akhraja lahum 'ijlan jasadal lahoo khuwaarun faqaaloo haazaaa
ilaahukum wa ilaahu Moosaa fanasee
Därefter [- så sade de till Moses -] tillverkade han [av det nedsmälta guldet] något som liknade en kalv och som lät höra ett bölande ljud; och de sade [till varandra]: "Detta är vår gud och även Moses gud - men det har han [nu] glömt."
Wa laqad qaala lahum Haaroonu min qablu yaa qawmi innamaa futintum bihee
wa inna Rabbakumur Rahmaanu fattabi'oonee wa atee'ooo amree
Och tidigare hade Aron sagt till dem: "Här har ni prövats, mitt folk, [och inte bestått provet]; er Herre är den Nåderike [och ingen annan]! Följ nu mig och lyd mina befallningar!"
Qaala yabna'umma laa ta'khuz bi lihyatee wa laa bi ra'see innee khasheetu
an taqoola farraqta baina Baneee Israaa'eela wa lam tarqub qawlee
[Aron] svarade: "Son av min moder! Grip mig inte i skägget och inte heller i håret! [Mitt skäl att inte ingripa är att] jag var orolig att du skulle förebrå mig att ha vållat splittring bland Israels barn i strid med din föreskrift."
20:95
قَالَ فَمَا خَطْبُكَ يَا سَامِرِيُّ
Qaala famaa khatbuka yaa Saamiriyy
[Moses] sade: "Och du, samarier! Vad ville du uppnå [med detta]?"
Qaala basurtu bimaa lam yabsuroo bihee faqabadtu qabdatam min asarir
Rasooli fanabaztuhaa wa kazaalika sawwalat lee nafsee
Han svarade: "Jag såg vad de inte kunde se, och tog därför en handfull av det som [Guds] sändebud hade lämnat kvar och kastade det ifrån mig; något i mitt inre drev mig till detta."
Qaala fazhab fa inna laka fil hayaati an taqoola laa misaasa wa inna
laka maw'idal lan tukhlafahoo wanzur ilaaa ilaahikal lazee zalta 'alaihi 'aakifaa;
la nuharriqannahoo thumma la nansifannahoo fil yammi nasfaa
[Moses] sade: ”Bort härifrån! Ditt [straff] i livet skall vara att [alltid] säga: 'rör mig inte!' Och du skall [en Dag] kallas till ett möte, från vilket du inte kan utebli. Se nu på din gud, som du inte vill upphöra att dyrka – jag svär att bilden skall smältas ned i eld och att [det som återstår] skall kastas i havet.
Den Dagen skall [alla] utan krumbukter följa roparens kallelse; alla röster skall tystna inför den Nåderike och ingenting skall höras utom [det dämpade, knappt förnimbara] ljudet av trampande fötter.
Wa 'anatil wujoohu lil Haiiyil Qaiyoomi wa qad khaaba man hamala zulmaa
Och de [som trotsade Honom] skall ödmjukt böja rygg inför den Levande Guden, skapelsens evige Vidmakthållare. Den som bär [en börda av] orättfärdighet är räddningslöst förlorad,
Wa kazaalika anzalnaahu Qur-aanan 'Arabiyyanw wa sarrafnaa fee hi minal
wa'eedi la'allahum yattaqoona aw yuhdisu lahum zikraa
OCH SÅ har Vi uppenbarat [Skriften] som en förkunnelse på det arabiska språket och Vi har på många sätt förtydligat de varningar den ger, för att människorna skall frukta Gud eller deras gudsmedvetande skärpas.
Fata'aalal laahul Malikul Haqq; wa laa ta'jal bil Quraani min qabli ai
yuqdaaa ilaika wahyuhoo wa qur Rabbi zidnee 'ilmaa
Upphöjd över allt är Gud, Konungen, den yttersta Sanningen! Undvik jäkt och brådska vad Koranen beträffar, innan den har uppenbarats för dig i sin helhet; men be [bönen]: "Herre! Låt min kunskap växa!"
Vi sade då: "Adam! Denne är din och din hustrus fiende; [var på din vakt] så att han inte [blir orsak till] er förvisning från lustgården och orsakar er elände.
20:118
إِنَّ لَكَ أَلَّا تَجُوعَ فِيهَا وَلَا تَعْرَى
Innaa laka allaa tajoo'a feeha wa laa ta'raa
Här skall du aldrig uppleva hunger och aldrig känna dig naken
20:119
وَأَنَّكَ لَا تَظْمَأُ فِيهَا وَلَا تَضْحَى
Wa annaka laa tazma'u feehaa wa laa tadhaa
och här skall du aldrig plågas av törst eller av solens hetta."
Fa akalaa minhaa fabadat lahumaa saw aatuhumaa wa tafiqaa yakhsifaani 'alaihimaa
minw waraqil jannah; wa 'asaaa Aadamu Rabbahoo faghawaa
Och de åt båda av dess [frukt] och blev på detta sätt medvetna om sin nakenhet och de försökte skyla sig med hopfästade blad från lustgården. Adam bröt [alltså] mot sin Herres befallning och slog in på en förbjuden väg.
20:122
ثُمَّ اجْتَبَاهُ رَبُّهُ فَتَابَ عَلَيْهِ وَهَدَى
Summaj tabbahu Rabbuhoo fataaba 'alaihi wa hadaa
[Efter en tid] utsåg hans Herre honom att [åter] få erfara Hans nåd och tog emot hans ånger och gav honom vägledning.
Qaalah bita minhaa jamee'am ba'dukum liba'din 'aduww; fa immaa ya'tiyannakum minnee hudan famanit taba'a hudaaya falaa yadillu wa laa yashqaa
[Men i lustgården] sade Han: "Ned härifrån, båda! Ni skall alla, [ni och era efterkommande, ha er boning på jorden och] vara varandras fiender! Men om ni nås av Min vägledning - och ni kommer att nås av den - skall den som följer Min vägledning inte gå vilse och han skall besparas lidande [i det kommande livet].
Qaala kazaalika atatka Aayaatunaa fanaseetahaa wa kazaalikal Yawma
tunsaa
[Gud skall] svara: "Liksom du, när du fick lyssna till Våra budskap [på jorden, skyndade dig att] glömma dem, är du [nu blind och] överlämnad åt glömskan."
Wa kazaalika najzee man asrafa wa lam yu'min bi Aayaati Rabbih; wa
la'azaabul Aakhirati ashaddu wa abqaa
Detta är den lön som Vi ger den som förslösar [sin själ] och inte tror på sin Herres budskap; straffet i det kommande livet skall med visshet bli hårdare och vara längre.
Afalam yahdi lahum kam ahlaknaa qablahum minal qurooni yamshoona fee
masaakinihim; inna fee zaalika la Aayaatil li ulinnuhaa (section 7)
HAR DÅ de [som förnekar sanningen] inte klart för sig, hur många släkten före dem Vi har låtit gå under? Människor, vars boplatser de nu [själva] trampar! I detta ligger helt visst budskap till människor som [styrs av] sitt förnuft.
Fasbir 'alaa maa yaqooloona wa sabbih bihamdi Rabbika qabla tuloo'ish
shamsi wa qabla ghuroobihaa wa min aanaaa'il laili fasabbih wa atraafan
nahaari la 'allaka tardaa
Ha därför tålamod med deras lögner, och lova och prisa din Herre före solens uppgång och före dess nedgång och under en del av natten och prisa [Honom] vid dagens början och dess slut, så att din glädje blir [fullständig].
Wa laa tamuddanna 'ainaika ilaa ma matta'na biheee azwajam minhum
zahratal hayaatid dunya linaftinahum feeh; wa rizqu Rabbika khairunw wa
abqaa
Och kasta inga [avundsamma] blickar på de stunder av jordisk lycka som Vi skänker några [människor] för att på så sätt pröva dem. Den lön Gud ger er [i evigheten] är det bästa och det som består.
Uppmana ditt folk att förrätta bönen och förrätta den du [Muhammad] utan att förtröttas. Vi begär inga gåvor av dig; det är Vi som sörjer för dina behov. Den slutliga segern tillhör dem som fruktar Gud.
Wa qaaloo law laa ya'teenaa bi aayatin mir Rabbih; awa lam ta'tihim
baiyinatu maa fis suhufil oolaa
DE [SOM sätter gudar vid Guds sida] säger: "Om han ändå [kunde] visa oss ett tecken från sin Herre!" Har alltså det klara vittnesbörd [om sanningen i denna Skrift] som de äldre Skrifterna avger inte kommit till deras kännedom?"
Wa law annaaa ahlaknaahum bi 'azaabin min qablihee laqaaloo Rabbanaa law
laaa arsalta ilainaa Rasoolan fanattabi'a Aayaatika min qabli an nazilla wa
nakhzaa
Om Vi hade låtit [Vårt] straff förinta dem, innan denna [Skrift uppenbarades], skulle de [med rätta] ha kunnat säga: "Herre! Om du hade låtit ett sändebud komma till oss skulle vi ha lytt Dina bud hellre än vi hade dragit på oss förödmjukelser [och straff]!"
Qul kullum mutarabbisun fa tarabbasoo fa sa ta'lamoona man Ashaabus Siraatis
Sawiyyi wa manih tadaa (section 8) (End Juz 16)
Säg: "Alla vill vänta och se [vem framtiden kommer att ge rätt]; vänta då - [snart] skall ni få veta vem [av oss] som följde den raka vägen och vem som hade funnit sann vägledning!"
0:00
0:00
Anteckningar
×
För att spara anteckningar måste du vara inloggad. Vänligen logga in eller registrera dig.
