Ittabi'oo maaa unzila 'ilaikum mir Rabbikum wa laa tattabi'oo min dooniheee awliyaaa'a; qaleelam maa tazakkaroon
"Följ det som har uppenbarats för er av er Herre, och följ inte [andra som ni har tagit till] beskyddare i Hans ställe." - Men det är sällan ni ägnar någon eftertanke [åt Våra varningar]!
Wa laqad khalaqnaakum summa sawwarnaakum summa qulnaa lilmalaaa'ikatis
judoo li Aadama fa-sajadooo illaaa Ibleesa lam yakum minas saajideen
Vi har skapat er och sedan format er; därefter sade Vi till änglarna: "Fall ned på era ansikten inför Adam!" Och de föll ned inför honom, [alla] utom Iblees; han hörde inte till dem som föll ned på sina ansikten.
Qaala maa mana'aka allaa tasjuda iz amartuka qaala ana khairum minhu
khalaqtanee min naarinw wa khalaqtahoo min teen
[Gud] sade: "Vad hindrade dig från att falla ned på ditt ansikte [inför Adam] såsom Jag befallde dig?" [Iblees] svarade: "Jag är bättre än han; mig har Du skapat av eld, men honom skapade Du av lera."
Wa yaaa Aadamus kun anta wa zawjukal Jannata fakulaa min haisu shi'tumaa
wa laa taqrabaa haazihish shajarata fatakoonaa minaz zaalimeen
[Till Adam sade Gud]: "Adam! Lev nu, du och din hustru, i denna lustgård och ät vad ni önskar [av dess frukter]. Men kom inte nära detta träd! Annars kan ni råka i synd."
Fawaswasa lahumash Shaitaanu liyubdiya lahumaa maa wooriya 'anhumaa min
saw aatihimaa wa qaala maa nahaakumaa Rabbukumaa 'an haazihish shajarati
illaaa an takoonaa malakaini aw takoonaa minal khaalideen
Men genom listiga antydningar lät Djävulen dem förstå något som de hade varit omedvetna om, nämligen att de var nakna. Och han sade till dem: "Er Herre har förbjudit er [att komma nära] detta träd just för att hindra er att bli änglar eller [sådana] väsen som lever för evigt."
Fadallaahumaa bighuroor; falammaa zaaqash shajarata badat lahumaa saw
aatuhumaa wa tafiqaa yakhsifaani 'alaihimaa minw waraqil jannati wa
naadaahumaa Rabbuhumaaa alam anhakumaa 'an tilkumash shajarati wa aqul
lakumaaa innash Shaitaana lakumaa 'aduwwum mubeen
Så bedrog han dem med sitt listiga tal. Och när de hade smakat av trädets [frukt] blev de medvetna om sin nakenhet och försökte skyla sig med blad från lustgården som de fäste ihop. Men då kallade deras Herre på dem: "Har Jag inte förbjudit er [att gå nära] detta träd och varnat er att Djävulen är er svurne fiende?"
Qaalaa Rabbanaa zalamnaaa anfusanaa wa illam taghfir lanaa wa tarhamnaa
lanakoonanna minal khaasireen
De svarade: "Herre! Vi har gjort oss själva orätt. Om Du inte ger oss Din förlåtelse och förbarmar Dig över oss är vi helt visst [för alltid] förlorade."
Yaa Baneee Aadama qad anzalnaa 'alaikum libaasany yuwaaree saw aatikum
wa reeshanw wa libaasut taqwaa zaalika khair; zaalika min Aayaatil laahi
la'allahum yaz zakkaroon
SÖNER av Adam! Vi har gett er ting som ni kan skyla er nakenhet [och pryda er] med liksom [fågeln pryder sig med sina] fjädrar; men den bästa dräkten är en dräkt av gudsfruktan. Detta är ett budskap från Gud - kanske stämmer det dem till eftertanke.
Söner av Adam! Låt inte Djävulen fresta er så som han [frestade] er stamfader och er stammoder och blev orsak till deras förvisning ur paradiset, när han berövade dem deras dräkt [av oskuld] och gjorde dem medvetna om sin nakenhet. Han och hans anhang lurar [nu] på er där ni inte kan se dem. Vi har gett dem som inte är troende onda krafter som beskyddare;
och när de begår skamlösa handlingar, säger de: "Så gjorde våra fäder och Gud har [själv] påbjudit det." Säg: "Nej, Gud påbjuder inte skamlösa handlingar. Påstår ni om Gud sådant som ni inte kan veta?"
Qul amara Rabbee bilqisti wa aqeemoo wujoohakum 'inda kulli masjidin
wad'oohu mukhliseena lahud deen; kamaa bada akum ta'oodoon
Säg: "Min Herre har [enbart] påbjudit det som är rätt och rimligt. Och [Han vill] att ni lägger in hela er själ i all andakt och anropar Honom med uppriktig tro. Liksom ni har utgått från Honom är det [till Honom] ni skall återvända.
Fareeqan hadaa wa fareeqan haqqa 'alaihimud dalaalah; innahumut
takhazush Shayaateena awliyaaa'a min doonil laahi wa yahsaboona annahum
muhtadoon
Några [av er] har Han väglett och några har dömt sig själva att gå vilse, eftersom de har valt att låta sig styras av [sina] onda impulser hellre än av Gud - och ändå tror de att de är på rätt väg."
Yaa Banneee Adama khuzoo zeenatakum 'inda kulli masjidinw wa kuloo
washraboo wa laa tusrifoo; innahoo laa yuhibbul musrifeen (section 3)
SÖNER av Adam! Anlägg vårdad klädsel var gång ni går till bön - och ät och drick [det som är gott och hälsosamt], men visa måtta [i allt]; Gud är inte vän av dem som går till överdrift.
Säg: "Vem har förbjudit de sköna ting som Gud har skänkt Sina tjänare och allt det goda som Han gett dem för deras försörjning?" Säg: "Allt detta tillkommer i detta liv dem som tror, och på Uppståndelsens dag skall det vara dem [ensamma] förbehållet." Så framställer Vi [Våra] budskap fast och klart för alla insiktsfulla människor.
Qul innamaa harrama Rabbiyal fawaahisha maa zahara minhaa wa maa batana
wal isma walbaghya bighairil haqqi wa an tushrikoo billaahi maa lam yunazzil
bihee sultaananw wa an taqooloo 'alal laahi maa laa ta'lamoon
Säg: "Min Herre förbjuder ingenting annat än skamlösa handlingar, både det som sker öppet och det som sker i hemlighet och [all annan] synd och orättmätigt våld. Och [Han förbjuder er] att sätta vid Guds sida det som Han aldrig gett bemyndigande till och att påstå om Gud det ni inte kan veta."
SÖNER av Adam! När profeter kommer till er ur era egna led och framför Mina budskap, behöver de som fruktar Gud och gör bättring inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.
Faman azlamu mimmanif taraa 'alal laahi kaziban aw kazzaba bi Aayaatih;
ulaaa'ika yanaaluhum naseebuhum minal Kitaab; hatta izaa jaaa'at hum
rusulunaa yatawaf fawnahum qaalooo aina maa kuntum tad'oonaa min doonil
laahi qaaloo dalloo 'annaa wa shahidoo 'alaaa anfusihim annahum kaanoo
kaafireen
Och vem är mer orättfärdig än den som finner på osanningar om Gud eller påstår att Hans budskap är lögn? De skall få sin andel av det som Gud [har förordnat i Sitt] beslut till dess Våra utsända kommer till dem för att ta emot deras själar och säger: "Var är nu de som ni brukade anropa i Guds ställe?" Och de skall svara: "De har övergett oss." Så kommer de att vittna mot sig själva att de förnekade sanningen.
Qaalad khuloo feee umamin qad khalat min qablikum minal jinni wal
insi fin naari kullamaa dakhalat ummatul la'anat ukhtahaa hattaaa izad
daarakoo feehaa jamee'an qaalat ukhraahum li oolaahum Rabbannaa haaa u'laaa'i adalloonaa fa aatihim 'azaaban di'fam minan naari qaala likullin di'funw wa laakil laa ta'lamoon
[Och Gud] skall säga: "Gå in med skaran av de osynliga väsen och människor, som levde före er, i [den eviga] Elden!" Varje gång en skara går in [i Elden] förbannar de den föregående och när de alla har samlats där, skall de sista säga om de första: "Herre! De ledde oss på avvägar; fördubbla deras straff i Elden!" [Och] Han skall svara: "Ni skall alla få dubbelt [straff], men [om detta] vet ni ingenting."
Innal lazeena kazzaboo bi Aayaatinaa wastakbaroo 'anhaa laa tufattahu
lahum abwaabus samaaa'i wa laa yadkhuloonal jannata hattaa yalijal jamalu
fee sammil khiyaat; wa kazaalika najzil mujrimeen
HIMLENS portar skall förbli stängda för dem som påstår att Våra budskap är lögn och högmodigt vänder sig ifrån dem; det blir inte lättare för dem att komma in i paradiset än för ett rep att tränga igenom ett nålsöga. Så belönar Vi de obotfärdiga syndarna.
Men de som tror och lever rättskaffens - Vi lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära - deras arvedel är paradiset och där skall de förbli till evig tid.
Wa naza'naa maa fee sudoorihim min ghillin tajree min tahtihimul anhaaru
wa qaalul hamdu lillaahil lazee hadaanaa lihaaza wa maa kunna linahtadiya
law laaa ann hadaanal laahu laqad jaaa'at Rusulu Rabbinaa bilhaqq; wa noodoo
an tilkumul jannnatu ooristumoohaa bimaa kuntum ta'maloon
Vi skall rensa bort ur deras hjärtan [alla rester av gammalt] agg. Medan bäckar porlar framför deras fötter, skall de höja sin röst [i bön]: "Vi lovar och prisar Gud som har fört oss hit! Utan Guds vägledning skulle Vi inte ha funnit vägen. Vår Herres sändebud gav oss sanningen." Och [änglarna] skall säga: "Detta är paradiset, arvet som har tillfallit er [som lön] för era handlingar."
Wa naadaa Ashaabul jannati ashaaban Naari an qad wajadnaa maa wa'adannaa
Rabbunaa haqqan fahal wajattum maa wa'ada Rabbukum haqqan qaaloo na'am; fa
azzana mu'azzinum bainahum al la'natul laahi 'alaz zaalimeen
Och de vilkas arvedel är paradiset skall ropa till dem som har Elden till arvedel: "Vi har fått se vår Herres löften besannas. Har [också] ni fått se att er Herres löften var sanna?" De skall svara "Ja", och mellan de [två grupperna] skall en ropare ropa ut Guds fördömelse över de orättfärdiga,
Wa bainahumaa hijaab; wa 'alal A'raafi rijaaluny ya'rifoona kullam
biseemaahum; wa naadaw Ashaabal jannati an salaamun 'alaikum; lam
yadkhuloohaa wa hum yatma'oon
En mur skall skilja de båda [grupperna] åt. Och där finns de som hade både insikt och urskillning och som känner var och en på hans särskilda kännetecken. Till dem som har paradiset till arvedel skall de ropa "Fred!". Men de har inte fått stiga in i paradiset, dit de längtar.
Wa naadaaa Ashaabul a'raafi rijaalany ya'rifoonahum biseemaahum qaaloo
maaa aghnaa 'ankum jam'ukum wa maa kuntum tastakbiroon
Och de som hade både insikt och urskillning skall ropa till dem som de igenkänner på deras kännetecken [som förnekare]: "Vilken nytta har ni av det som ni samlade [på hög] och vad tjänar nu ert högmod till
A haaa'ulaaa'il lazeena aqsamtum laa yanaaluhumul laahu bi rahmah;
udkhulul Jannata laa khawfun 'alaikum wa laaa antum tahzanoon
Och var det dessa [saliga] ni menade, när ni svor på att de aldrig skulle nås av Guds barmhärtighet? - [de som nu blivit uppmanade:] 'Stig in i paradiset! [Här] skall ni inte känna någon fruktan och ingen sorg skall tynga er!'”
Wa naadaaa Ashaabun Naari Ashaabal jannati an afeedoo 'alainaa minal
maaa'i aw mimma razaqakumul laah; qaaloo innal laaha harrama humaa 'alal
kaafireen
Och de vars arvedel är Elden skall ropa till dem som stigit in i paradiset: "Häll litet vatten över oss eller [kasta till oss] något av det som Gud har skänkt er!" De skall svara: "Bådadera har Gud nekat dem som avvisade tron,
Allazeenat takhazoo deenahum lahwanw wa la'i-banw wa gharrat humul
hayaatud dunyaa; fal Yawma nannsaahum kamaa nasoo liqaaa'a Yawmihim haazaa
wa maa kaanoo bi aayaatinaa yajhadoon
de som såg sin religion som en lek och ett tidsfördriv, därför att de hade fångats av det jordiska livets [lockelser]." [Och Gud skall säga:] "I dag har Vi glömt dem, liksom de glömde mötet denna Dag och inte trodde på Våra budskap.
Hal yanzuroona illaa ta'weelah; yawma ya'tee ta'weeluhoo yaqoolul
lazeena nasoohu min qablu qad jaaa'at Rusulu Rabbinaa bilhaqq; fahal lanaa
min shufa'aaa'a fa yashfa'oo lanaaa aw nuraddu fana'mala ghairal lazee
kunnaa na'mal; qad khasirooo anfusahum wa dalla 'anhum maa kaanoo yaftaroon
(section 6)
Väntar [förnekarna] bara på att [det som har förutsagts] skall bli verklighet? Men [den Dag] då det blir verklighet skall de glömska säga: "Sändebuden från Vår Herre kom med sanningen! Om det nu finns någon som kan vara vår talesman, låt honom tala! Eller låt oss få återvända [till livet]! Då skall vi handla helt annorlunda än vi gjorde." De har förverkat sina själar och deras förmenta [beskyddare] har övergett dem!
ER HERRE är förvisso Gud som skapade himlarna och jorden under sex dagar och som tronar i Sin allmakts härlighet [över skapelsen]. Han låter natten svepa dagen [i sitt mörker] - den ena följer den andra i snabb följd. Sol, måne och stjärnor lyder Hans bud. Skapelsen är Hans och Han befaller över allt. Välsignad vare Gud, världarnas Herre!
Wa laa tufsidoo fil ardi ba'da islaahihaa wad'oohu khawfanw wa tama'aa;
inna rahmatal laahi qareebum minal muhsineen
Och stör inte ordningen och sprid inte sedefördärv på jorden, sedan allt där har ställts till rätta. Åkalla Honom med bävan och hopp! Guds nåd är nära dem som gör det goda och det rätta.
Wa Huwal lazee yursilur riyaaha bushram baina yadai rahmatihee hattaaa
izaaa aqallat sahaaban siqaalan suqnaahu libaladim maiyitin fa annzalnaa
bihil maaa'a fa akhrajnaa bihee minn kullis samaraat; kazaalika nukhrijul
mawtaa la'allakum tazakkaroon
Och det är Han som sänder ut vindarna som varslar om Hans nåd; det regndigra moln de driver fram låter Vi komma in över dött land och så faller regnet med vilket Vi frambringar [växter som bär] frukt av många slag. Så skall Vi låta de döda stiga fram [till nytt liv] - kanske skall ni ägna eftertanke åt [detta].
Ur den goda jorden spirar med dess Herres vilja [rik] växtlighet, men den magra bär inte skörd annat än med stor möda. Så förtydligar Vi budskapen för de tacksamma.
SE, VI sände Noa till hans folk och han sade: "Dyrka Gud, mitt folk - ni har ingen annan gud än Honom! Jag bävar för det straff [som annars skall drabba] er en Dag av svåraste vånda."
Awa 'ajibtum an jaaa'akum zikrum mir Rabbikum 'alaa rajulim minkum
liyunzirakum wa litattaqoo wa la'allakum turhamoon
Förvånar det er att ni genom en man ur er mitt får ta emot en påminnelse från er Herre med varningar [och förmaningen] att frukta Gud? - Kanske skall [Han] visa [er] barmhärtighet."
Fakazzaboohu fa anjai naahu wallazeena ma'ahoo fil fulki wa aghraqnal
lazeena kazzaboo bi Aayaatinaa; innahum kaanoo qawman 'ameen (section 8)
Men de kallade honom lögnare. Och Vi räddade honom och dem som var med honom i arken, men lät dem som påstod att Våra budskap var lögn dränkas [av floden]. De var blinda för [sanningen]!
Awa 'ajibtum an jaaa'akum zikrum mir Rabbikum 'alaa rajulim minkum
liyunzirakum; wazkurooo iz ja'alakum khulafaaa'a mim ba'di qawmi noohinw wa
zaadakum filkhalqi bastatan fazkurooo aalaaa'al laahi la'allakum tuflihoon
Förvånar det er att ni får ta emot en påminnelse från er Herre genom en man ur er mitt som varnar er? Minns att Han har gett er den plats som Noas folk förut intog och stärkt er makt och ert inflytande. Minns [med tacksamhet] Guds välgärningar, så skall det kanske gå er väl i händer."
Qaalooo aji'tanaa lina'budal laaha wahdahoo wa nazara maa kaana ya'budu
aabaaa'unaa fa'tinaa bimaa ta'idunaaa in kunta minas saadiqeen
[Då] svarade de: "Har du kommit för att begära av oss att vi överger det som våra förfäder dyrkade och att vi inte tillber någon annan än Gud? Nedkalla då över oss det [straff] som du hotar oss med, om du har talat sanning!"
Qaala qad waqa'a alaikum mir Rabbikum rijsunw wa ghadab,
atujaadiloonanee feee asmaaa'in sammaitumoohaaa antum wa aabaaa'ukum maa
nazzalal laahu bihaa min sultaan; fantazirooo innee ma'akum minal
muntazireen
[Hud] sade: "Er Herre har redan [genom de handlingar Han låter er begå] straffat och förnedrat er och [Han har] öst Sin vrede över er. Tvistar ni med mig om de namn som ni och era förfäder har funnit på utan Guds tillstånd? - Vänta då [på det som skall komma]! Jag skall vänta med er."
Wa ilaa Samooda akhaahum Saalihaa; qaala yaa qawmi' budul laaha maa
lakum min ilaahin ghairuhoo qad jaaa'atkum baiyinatum mir Rabbikum haazihee
naaqatul laahi lakum Aayatan fazaroohaa ta'kul feee ardil laahi wa laa
tamassoohaa bisooo'in fa ya'khuzakum 'azaabun aleem
OCH TILL stammen Thamud [sändes] deras broder Salih. Han sade: "Dyrka Gud, mitt folk - ni har ingen annan gud än Honom! Ni har fått ett klart vittnesbörd från er Herre: detta Guds kamelsto är ett tecken för er. Lämna henne i fred att beta på Guds jord och tillfoga henne ingen skada; annars väntar er ett plågsamt straff.
Wazkuroo iz ja'alakum khulafaaa'a mim ba'di 'Aadinw wa bawwa akum fil
ardi tattakhizoona min suhoolihaa qusooranw wa tanhitoonal jibaala buyootan
fazkurooo aalaaa'al laahi wa laa ta'saw fil ardi mufsideen
Och minns att Han gav er den plats som stammen Aad [en gång] intog och gjorde er bofasta i en trakt där ni uppförde praktfulla byggnader på jämn mark och högg ut era bostäder i klippan. Minns [med tacksamhet] Guds välgärningar och sprid inte sedefördärv och annat ont på jorden."
Qaalal mala ul lazeenas takbaroo min qawmihee lillazeenas tud'ifoo liman
aamana minhum ata'lamoona anna Saaliham mursalum mir Rabbih; qaalooo innaa
bimaaa ursila bihee mu'minoon
Folkets högmodiga äldste frågade dem av de svaga [bland folket] som trodde [på profeten]: "Är ni helt säkra på att Salih [som han säger] är sänd av sin Herre?" De svarade: "Vi tror på det [budskap] som han har fört med sig."
Fa'aqarun naaqata wa'ataw 'an amri Rabbihim wa qaaloo yaa Saalihu' tinaa
bimaa ta'idunaaa in kunta minal mursaleen
Så slaktade de kamelstoet på grymmaste sätt och trotsade sin Herres befallning. [Sedan] sade de: "Salih! Nedkalla nu över oss det [straff] som du har hotat oss med om du [verkligen] är en av Guds utsända!"
Wa ilaa Madyana akhaahum Shu'aybaa; qaala yaa qawmi' budul laaha maa
lakum min ilaahin ghairuhoo qad jaaa'atkum baiyinatum mir Rabbikum fa awful
kaila walmeezaana wa laa tabkhasun naasa ashyaa'ahum wa laa tufsidoo fil
ardi ba'da islaahihaa; zaalikum khairul lakum in kuntum mu'mineen
OCH TILL [folket i] Madyan [sände Vi] deras broder Shu`ayb. Och han sade: "Dyrka Gud, mitt folk - ni har ingen annan gud än Honom! Ni har fått ett klart vittnesbörd från er Herre. Mät och väg därför med fulla mått [i allt vad ni företar er] och inkräkta inte i något avseende på andras rätt. Och stör inte ordningen och sprid inte sedefördärv på jorden, sedan allt där har ställts till rätta. Detta är för ert väl, om ni är troende.
Wa laa taq'udoo bikulli siraatin too'idoona wa tasuddoona 'an sabeelil
laahi man aamana bihee wa tabghoonahaa 'iwajaa; waz kurooo iz kuntum qaleelan
fakassarakum wanzuroo kaifa kaana 'aaqibatul mufsideen
Och lägg er inte i försåt överallt för att med hot spärra Guds väg för dem som tror på Honom och försök inte att få [denna väg] att förefalla krokig. Och minns att ni [en gång] var få [och svaga] och att Han lät ert antal växa. Och se hur slutet blev för dem som störde ordningen [på jorden] och spred sedefördärv!
Wa In kaana taaa'ifatum minkum aamanoo billazeee ursiltu bihee wa
taaa'ifatul lam yu'minoo fasbiroo hattaa yahkumal laahu bainanaa; wa Huwa
khairul haakimeen (End Juz 8)
Och om det bland er finns de som tror på det budskap jag framför och andra som inte tror, ge er då till tåls till dess Gud dömer mellan oss; Han är den bäste domaren."
Qaalal mala ul lazeenas takbaroo min qawmihee lanukhrijannaka yaa
Shu'aibu wallazeena aamanoo ma'aka min qaryatinaaa aw lata'oo dunna fee
millatinaa; qaala awa law kunnaa kaariheen
Folkets högmodiga äldste sade: "Vi skall sannerligen driva bort dig, Shu`ayb, och dina anhängare från vårt land om ni inte återvänder till vår tro." Han svarade: "Trots vår avsky [för den]
Qadif tarainaa 'alal laahi kaziban in 'udnaa fee millatikum ba'da iz
najjaanal laahu minhaa; wa maa yakoonu lanaaa an na'ooda feehaaa illaaa ai
yashaaa'al laahu Rabbunaa; wasi'a Rabbunaa kulla shai'in 'ilmaa; 'alal laahi
tawakkalnaa; Rabbanaf tah bainanaa wa baina qawminaa bilhaqqi wa Anta
khairul faatiheen
För oss skulle det vara liktydigt med att ljuga om Gud, om vi återvände till er tro, när Gud har räddat oss från den. Det är otänkbart för oss att återvända till den om det inte är Guds, vår Herres, vilja. Vår Herre omfattar allt med Sin kunskap; vi sätter vår lit till Gud!" - "Herre! Gör sanningen uppenbar [i tvisten] mellan oss och vårt folk! Ingen gör sanningen uppenbar som Du!"
Allazeena kazzaboo Shu'aiban ka al lam yaghnaw feehaa; allazeena
kazzaboo Shu'aiban kaanoo humul khaasireen
de som hade kallat Shu`ayb lögnare - [det var] som om de aldrig hade levt där i välstånd och trygghet - de som kallade Shu`ayb lögnare, de var nu förlorarna!
Fatawalla 'anhum wa qaala yaa qawmi laqad ablaghtukum Risaalaati Rabbee
wa nasahtu lakum fakaifa aasaa'alaa qawmin kaafireen (section 11)
Och han vände sig ifrån dem och sade: "Jag framförde min Herres budskap till er, mitt folk, och gav er goda råd. Skulle jag sörja över [sådana hårdnackade] förnekare
Wa maaa arsalnaa fee qaryatim min Nabiyyin illaaa akhaznaaa ahlahaa bil
ba'saaa'i waddarraaa'i la'allahum yaddarra'oon
VI HAR aldrig sänt en profet till ett land utan att sätta dess folk på prov genom olyckor och elände, för att få dem att ödmjuka sig [och ångra sina synder].
Summa baddalnaa makaa nas saiyi'atil hasanata hattaa 'afaw wa qaaloo qad
massa aabaa'anad darraaa'u wassarraaa'u fa akhaznaahum baghtatanw wa hum laa
yash'uroon
Därefter lät Vi eländet följas av bättre villkor så att de uppnådde välstånd och då sade de: "Våra fäder fick [också] uppleva [omväxlande] onda och goda tider" - och plötsligt, när de minst anade det, drabbade dem Vårt straff.
Wa law anna ahlal quraaa aamanoo wattaqaw lafatahnaa 'alaihim barakaatim
minas samaaa'i wal ardi wa laakin kazzaboo fa akhaznaahum bimaa kaanoo
yaksiboon
Om folken [som Vi förintade] hade trott [på Gud] och fruktat Honom, skulle Vi ha låtit himlens och jordens alla välsignelser komma dem till del, men de avvisade [budskapen] som lögn - och så straffade Vi dem med det som [följde av det onda som] de inte upphörde att begå.
Awa lam yahdi lillazeena yarisoonal arda mim ba'di ahlihaaa al law
nashaaa'u asabnaahum bizunoobihim; wa natba'u 'alaa quloobihim fahum laa
yasma'oon
Är det inte uppenbart för dem som har tagit jorden i arv efter dess [tidigare] inbyggare att Vi, om Vi så ville, kunde straffa dem för deras synder och försegla deras hjärtan så att de inte [längre] kan höra [rösten som varnar och förmanar]?
Tilkal quraa naqussu 'alaika min ambaaa'ihaa; wa laqad jaaa'at hum
Rusuluhum bilbaiyinaati famaa kaanoo liyu'minoo bimaa kazzaboo min qabl;
kazaalika yatba'ul laahu 'alaa quloobil kaafireen
Vi berättar för dig något om vad som hände dessa folk; när sändebuden kom till dem med klara vittnesbörd, ville de nämligen inte tro på vad de tidigare hade avvisat som lögn. På detta sätt förseglar Gud förnekarnas hjärtan.
Summa ba'asnaa mim ba'dihim Moosaa bi Aayaatinaaa ilaa Fir'awana wa
mala'ihee fazalamoo bihaa fanzur kaifa kaana 'aaqibatul mufsideen
EFTER DESSA [tidiga profeter] sände Vi Moses med Våra budskap till Farao och hans stormän, men de fäste inget avseende vid dessa [budskap]. Se här hur slutet blev för dem som störde ordningen på jorden!
Haqeequn 'alaaa al laaa aqoola 'alal laahi illal haqq; qad ji'tukum
bibaiyinatim mir Rabbikum fa arsil ma'iya Baneee Israaa'eel
och ålagt mig att inte säga om Gud annat än sanningen och jag kommer till er med ett klart vittnesbörd från er Herre [att mina ord är sanning]. Låt nu Israels barn lämna [detta land] med mig!"
Farao sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Detta är en lömsk plan, som ni har smitt här i staden för att förmå folket att överge den. Men nu skall ni få se på [annat]!
Wa maa tanqimu minnaaa illaaa an aamannaa bi Aayaati Rabbinaa lammaa
jaaa'atnaa; Rabbanaaa afrigh 'alainaa sabranw wa tawaffanaa muslimeen
(section 14)
men du vill hämnas på oss bara därför att vi trodde på vår Herres budskap när de nådde oss." - "Herre! Ge oss [styrka och] tålamod och låt oss få dö i full underkastelse under Din vilja!"
Wa qaalal mala-u min qawmi Fir'awna atazaru Moosaa wa qawmahoo
liyufsidoo fil ardi wa yazaraka wa aalihatak; qaala sanuqattilu abnaaa 'ahum
wa nastahyee nisaaa'ahum wa innaa fawqahum qaahiroon
Då sade Faraos stormän: "Vill du tillåta att Moses och hans folk stör ordningen och fördärvar sederna i landet och [lockar människorna] att överge dig och dina gudar?" [Farao] svarade: "Vi skall anställa blodbad på deras söner och [enbart] skona deras kvinnor; vi har dem ju i vårt våld!"
Qaala Moosaa liqawmihis ta'eenoo billaahi wasbiroo innal arda lillaahi
yoorisuhaa mai yashaaa'u min 'ibaadihee wal 'aaqibatu lilmuttaqeen
Moses sade till sitt folk: "Anropa Gud om hjälp och stå fasta [i prövningen]! Jorden är Guds; Han ger den i arv till den Han vill av Sina tjänare. Den slutliga segern tillhör dem som fruktar Gud."
Qaaloo oozeenaa min qabli an ta'tiyanaa wa mim ba'di maa ji'tanaa; qaala
'asaa Rabbukum ai yuhlika 'aduwwakum wa yastakhli fakum fil ardi fayanzura
kaifa ta'maloon (section 15)
[Israeliterna] svarade: "Vi har lidit ont både innan du kom till oss och efter det att du kom." [Moses] svarade: "Kanske skall er Herre förgöra er fiende och ge er [hans] land i arv och sedan låta er visa ert sinnelag med era handlingar."
Fa izaa jaaa'at humul hasanatu qaaloo lanaa haazihee wa in tusibhum
saiyi'atuny yattaiyaroo bi Moosaa wa mam ma'ah; alaaa innamaa taaa'iruhum 'indal
laahi wa laakinna aksarahum laa ya'lamoon
men när de upplevde goda tider sade de: "Detta är vad som med rätta tillkommer oss", och när dåliga tider kom sköt de skulden på Moses och dem som följde honom. Deras öde låg helt i Guds hand, men de flesta av dem visste [det] inte.
Fa arsalnaa 'alaihimut toofaana waljaraada walqum mala waddafaadi'a
waddama Aayaatim mufassalaatin fastakbaroo wa kaanoo qawmam mujrimeen
Då slog Vi dem med översvämningar och gräshoppssvärmar och löss och paddor och [vattnets förvandling till] blod - tydliga tecken - men de var ett högmodigt släkte, ett folk av obotfärdiga syndare!
Wa lammaa waqa'a 'alaihimur rijzu qaaloo ya Moosad-u lanaa rabbaka bimaa
'ahida 'indaka la'in kashafta 'annar rijza lanu 'minanna laka wa
lanursilanna ma'aka Banee Israaa'eel
Och var gång en [sådan] prövning drabbade dem, sade de: "Moses! Be för oss till din Herre i enlighet med det förbund som Han har slutit med dig! Om du [på så sätt] befriar oss från denna plåga skall vi sannerligen tro på dig och låta Israels barn lämna [landet] med dig."
Wa awrasnal qawmal lazeena kaanoo yustad'afoona mashaariqal ardi wa
maghaari bahal latee baaraknaa feehaa wa tammat kalimatu Rabbikal husnaa 'alaa
Baneee Israaa'eela bimaa sabaroo wa dammarnaa maa kaana yasna'u Fir'awnu wa
qawmuhoo wa maa kaanoo ya'rishoon
Men det folk som varit förödmjukat och föraktat gjorde Vi till arvingar till det land som Vi välsignat, dess östra såväl som dess västra delar. Så uppfylldes din Herres nådiga löfte till Israels barn [om belöning] för deras uthållighet; och Vi lade i ruiner allt vad Farao och hans folk hade byggt upp och ödelade deras odlingar.
Wa jaawaznaa bi Banneee Israaa'eelal bahra fa ataw 'alaa qawminy
ya'kufoona 'alaaa asnaamil lahum; qaaloo yaa Moosaj'al lanaa ilaahan kamaa
lahum aalihah; qaala innakum qawmun tajhaloon
OCH VI förde Israels barn genom havet och därefter träffade de på ett folk som hängav sig åt avgudadyrkan. Israels barn sade: "Moses! Låt oss få en gud liksom de har gudar!" Han svarade: "Ni är sannerligen ett dåraktigt släkte!
Wa iz anjainaakum min Aali Fir'awna yasoomoo nakum sooo'al 'azaab,
yuqattiloona abnaaa'akum wa yastahyoona nisaaa'akum; wa fee zaalikum
balaaa'um mir Rabbikum 'azeem (section 16)
Och minns att Vi befriade er från Faraos män, som vållade er svåra lidanden, anställde blodbad på era söner och [bara] skonade era kvinnor - detta var en hård prövning, som er Herre [lät er utstå].
Wa waa'adnaa Moosaa salaaseena lailatanw wa at mamnaahaa bi'ashrim
fatamma meeqaatu Rabbihee arba'eena lailah; wa qaala Moosaa liakheehi
Haaroonakh lufnee fee qawmee wa aslih wa laa tattabi' sabeelal mufsideen
OCH VI kallade Moses till Oss [efter] trettio nätter [på Sinai berg] och lade till tio, så att tiden som hans Herre mätte ut blev fulla fyrtio nätter. Och Moses sade till sin broder Aron: "Bli min ställföreträdare hos mitt folk, ställ allt till rätta och gå inte samma väg som de som vill sprida oordning och fördärv [på jorden]."
Wa lammaa jaaa'a Moosa limeeqaatinaa wa kallamahoo Rabbuhoo qaala Rabbi
arineee anzur ilaik; qaala lan taraanee wa laakininzur ilal jabali fa
inistaqarra makaanahoo fasawfa taraanee; falammaa tajallaa Rabbuhoo liljabali
ja'alahoo dakkanw wa kharra Moosaa sa'iqaa; falammaaa afaaqa qaala
Subhaanaka tubtu ilaika wa ana awwalul mu'mineen
Och när Moses kom till det möte Vi hade utsatt och hans Herre talade till honom, sade han: "Herre, visa Dig för mig, så att jag får se Dig!" [Gud] sade: "Du kan inte se Mig; men se på berget - om det står kvar stadigt där det står, skall du få se Mig." Och då hans Herre visade Sig för berget krossades det till en grushög och Moses föll medvetslös till marken. Men när han kom till sina sinnen sade han: "Stor är Du i Din härlighet! Jag vänder tillbaka till Dig i djup ånger och jag är den förste att tro på Dig."
Qaala yaa Moosaaa innis tafaituka 'alan naasi bi Risaalaatee wa bi
kalaamee fakhuz maaa aataituka wa kum minash shaakireen
[Gud] sade: "Moses! Jag har utvalt dig av alla människor genom [att anförtro dig] Mitt budskap och [låta dig höra] Mitt ord; håll därför fast vid allt som Jag har gett dig och [visa att] du hör till de tacksamma!"
Wa katabnaa lahoo fil alwaahi minkulli shai'im maw'izaanw wa tafseelal
likulli shai'in fakhuzhaa biquwwatinw wa'mur qawmaka ya'khuzoo bi ahsanihaa;
sa'ooreekum daaral faasiqeen
Och Vi gav honom föreskrifter om allt [inristade] på [Lagens] tavlor med förmaningar och utförliga förklaringar i alla ämnen. Och [Vi sade:] "Håll med kraft fast vid allt detta och befall ditt folk att [i varje läge] välja den bästa [av de vägar som anvisas där]." Jag skall visa er [vad slutet blir för] alla trotsiga syndare
Sa asrifu 'an Aayaatiyal lazeena yatakabbaroona fil ardi bighairil haqq;
wa iny-yaraw kulla Aayatil laa yu'minoo bihaa wa iny-yaraw sabeelar rushdi
laa yattakhizoohu sabeelanw wa iny-yaraw sabeelal ghaiyi yattakhizoohu
sabeelaa; zaalika bi annahum kazzaboo bi Aayaatinaa wa kaanoo 'anhaa
ghaafileen
och Jag skall låta dem som utan fog uppträder med högmod på jorden vända sig ifrån Mina budskap, och fastän de ser alla tecken kommer de inte att tro på dem, och även om de ser rättrådighetens väg kommer de inte att välja den. Om de ser misstagens och syndens väg kommer de däremot att slå in på den. Så skall det vara därför att de har påstått att Våra budskap är lögn och har över huvud taget inte fäst avseende vid dem.
Wallazeena kazzaboo bi Aayaatinaa wa liqaaa'il Aakhirati habitat 'amaaluhum;
hal yujzawna illaa maa kaanoo ya'maloon (section 17)
De som förkastar Våra budskap som lögn och som förnekar mötet [med Gud] efter döden - allt vad de har strävat mot skall gå om intet. Eller skall de lönas för något annat än sina handlingar?
Wattakhaza qawmu Moosaa mim ba'dihee min huliyyihim 'ijlan jasadal lahoo
khuwaar; alam yaraw annahoo laa yukallimuhum wa laa yahdeehim sabeelaa;
ittakhazoohu wa kaanoo zaalimeen
OCH SEDAN Moses lämnat dem satte folket upp en bild, till formen lik en kalv, [tillverkad] av deras guldsmycken, en kropp som lät höra ett bölande ljud. Märkte de inte att den varken talade till dem eller gav dem vägledning? De tillbad den [som gud] och gjorde därmed sig själva svår orätt.
Wa lammaa suqita feee aideehim wa ra aw annahum qad dalloo qaaloo la'il
lam yarhamnaa Rabbunaa wa yaghfir lanaa lanakoonanna minal khaasireen
Och när de [sedan], beklämda och ångerfulla, insåg sitt fel, sade de: "Om inte vår Herre förbarmar sig över oss och ger oss Sin förlåtelse, är vi bestämt ohjälpligt förlorade."
Wa lammaa raja'a Moosaaa ilaa qawmihee ghadbaana asifan qaala bi'samaa
khalaftumoonee min ba'dee 'a-'ajiltum amra Rabbikum wa alqal alwaaha wa
akhaza bira'si akheehi yajurruhoo ilaiyh; qaalab na umma innal qawmas
tad'afoonee wa kadoo yaqtu loonanee; falaa tushmit biyal a'daaa'a wa laa
taj'alnee ma'al qawmiz zaalimeen
Och när Moses återkom till sitt folk utbrast han, i vrede och sorg: "Avskyvärt är det som ni har gjort i min frånvaro! Har ni [helt] satt er över er Herres befallning?" Och han kastade [Lagens] tavlor på marken och grep om sin broders huvud och drog honom till sig. [Aron] sade: "Du son av min moder! Folket visade öppet sitt förakt för mig och de hade så när dödat mig. Låt inte mina fiender glädjas över min olycka och betrakta mig inte som en av [dessa] syndare!"
Innal lazeenat takhazul 'ijla-sa yanaaluhum ghadabum mir Rabbihim wa
zillatun fil hayaatid dunyaa; wa kazaalika najzil muftareen
De som tog sig för att dyrka [den gyllene] kalven skall drabbas av sin Herres vrede och av förnedring och förödmjukelse i denna värld. Så lönar Vi dem som uppfinner lögner [om Gud].
Wallazeena 'amilus saiyiaati summa taaboo min ba'dihaa wa aamanooo inna
Rabbaka min ba'dihaa la Ghafoorur Raheem
De som begår dåliga handlingar men sedan [genomsyras] av ånger och äkta tro skall efter denna [sinnesändring få erfara att] din Herre förvisso är ständigt förlåtande, barmhärtig.
Wakhtaara Moosaa qawmahoo sab'eena rajulal li meeqaatinaa falammaa
akhazat humur rajfatu qaala Rabbi law shi'ta ahlaktahum min qablu wa iyyaay; 'a tuhlikuna bimaa fa'alas sufahaaa'u minna in hiya illaa fitnatuka tudillu
bihaa man tashaaa'u wa tahdee man tashaaa; Anta waliyyunaa faghfir lanaa
warhamnaa wa Anta khairul ghaafireen
Och Moses utsåg bland folket sjuttio män som vid en av Oss utsatt tid [skulle be om förlåtelse för deras synd]. Och då de [i sin ängslan] började skaka och skälva, bad han: "Herre! Om det hade varit Din vilja skulle Du för länge sedan ha låtit dem gå under och mig [med dem]. Vill Du [nu] förgöra oss på grund av det som galningarna i vår mitt har gjort sig skyldiga till? Det [som skett] var ingenting annat än en prövning som Du har låtit oss genomgå, och därmed låter Du den Du vill gå vilse och vägleder Du den Du vill. Du är vår Beskyddare; förlåt oss och förbarma Dig över oss. Du är den Bäste av dem som förlåter!
Waktub lanaa fee haazi hid dunyaa hasanatanw wa fil Aakhirati innaa
hudnaaa ilaik; qaala 'azaabee useebu bihee man ashaaa'u wa rahmatee wasi'at
kulla shai'; fasa aktubuhaa lil lazeena yattaqoona wa yu'toonaz Zakaata
wal lazeena hum bi Aayaatinaa yu'minoon
Låt gott komma oss till del i detta liv och i det eviga livet. Ja, Vi vänder tillbaka till Dig [i djup ånger]." [Gud] svarade: "Jag låter Mitt straff drabba den Jag vill; men Min nåd och Min barmhärtighet når överallt och Min nåd skänker Jag dem som fruktar Gud och ger åt de behövande och som tror på Mina budskap;
Allazeena yattabi'oonar Rasoolan Nabiyyal ummiyyal lazee yajidoonahoo
maktooban 'indahum fit Tawraati wal Injeeli ya' muruhum bilma'roofi wa
yanhaahum 'anil munkari wa yuhillu lahumul taiyibaati wa yuharrimu 'alaihimul
khabaaa'isa wa yada'u 'anhum israhum wal aghlaalal latee kaanat 'alaihim;
fallazeena aamanoo bihee wa 'azzaroohu wa nasaroohu wattaba'un nooral
lazeee unzila ma'ahooo ulaaa'ika humul muflihoon (section 19)
som följer Sändebudet, den olärde Profeten, som de kan finna omnämnd i sina egna [Skrifter], i Tora och i Evangeliet; och han skall anbefalla dem det som är rätt och förbjuda dem det som är orätt och förklara tillåtna för dem alla goda och nyttiga ting och otillåtet allt som är ont och skadligt och befria dem från deras bördor och lösa dem från de bojor som har bundit dem. De som tror på honom och ärar honom och stöder honom och låter sig ledas av det ljus som åtföljer honom - dem skall det gå väl i händer."
Qul yaaa aiyuhan naasu innee Rasoolul laahi ilaikum jamee'anil lazee
lahoo mulkus samaawaati wal ardi laaa ilaaha illaa Huwa yuhyee wa yumeetu fa
aaminoo billaahi wa Rasoolihin Nabiyyil ummiy yil lazee yu'minu billaahi wa
Kalimaatihee wattabi'oohu la'allakum tahtadoon
Säg: "Människor! Jag är Guds Sändebud, [utsänd] till er alla av Honom som äger herraväldet över himlarna och jorden! Det finns ingen gud utom Han - Han som skänker liv och skänker död. Tro därför på Gud och Hans Sändebud, den olärde Profeten, som tror på Gud och Hans ord, och följ honom så att ni får vägledning."
Wa qatta' naahumus natai 'ashrata asbaatan umamaa; wa awhainaa ilaa
Moosaaa izis tasqaahu qawmuhooo anid rib bi'asaakal hajara fambajasat minhus
nata 'ashrata 'ainan qad 'alima kullu unaasim mashrabahum; wa zallalnaa 'alaihimul
ghamaama wa anzalnaa 'alaihimul manna was Salwaa kuloo min taiyibaati maa
razaqnaakum; wa maa zalamoonaa wa laakin kaanooo anfusahum yazlimoon
Vi delade dem i tolv stammar som var och en utgjorde ett samfund. När folket bad Moses om vatten ingav Vi honom att slå med sin stav på klippan och då sprang tolv källor fram, och var och en visste var han skulle dricka. Och Vi lät molnen skänka dem skugga och sände dem manna och vaktlar till föda [och förmanade dem:] "Ät av allt det goda som Vi har skänkt er för er försörjning!" Oss vållade de ingen skada [med sina överträdelser av Våra bud], men de skadade sig själva.
Wa iz qeela lahumuskunoo haazihil qaryata wa kuloo minhaa haisu shi'tum
wa qooloo hittatunw wadkhulul baaba sujjadan naghfir lakum khateee'aatikum;
sanazeedul muhsineen
Och när de fick tillsägelsen: ”Bygg och bo i detta land och ät vad ni vill av vad det ger, men fall ned med pannan mot jorden vid inträdet och bed: 'Lös oss från bördan av vår synd!' [Då] skall Vi förlåta er era synder [och] rikligt belöna dem som gör det goda och det rätta” -
[när detta sades] satte de orättfärdiga bland dem andra ord i stället för det som de hade uppmanats att säga, och Vi lät straff och förnedring drabba dem från ovan på grund av den synd de begick.
Was'alhum 'anil qaryatil latee kaanat haadiratal bahri iz ya'doona fis
Sabti iz ta'teehim heetaanuhum yawma Sabtihim shurra'anw wa yawma laa
yasbitoona laa ta'teehim; kazaalika nabloohum bimaa kaanoo yafsuqoon
Och fråga dem om staden som låg vid havet och vars invånare inte iakttog sabbatsbudet: på sabbaten gick fisken nämligen till i vattenbrynet, medan den andra dagar inte syntes till. På detta sätt prövade Vi dem på grund av deras överträdelser av [Guds bud].
Wa iz qaalat ummatum minhum lima ta'izoona qaw manil laahu muhlikuhum aw
mu'azzibuhum 'azaaban shadeedan qaaloo ma'ziratan ilaa Rabbikum wa
la'allahum yattaqoon
Och då några frågade dem [som ville varna sabbatsbrytarna]: "Varför förmanar ni människor som Gud kommer att låta förgås eller drabbas av ett strängt straff?" svarade de [som ville varna]: "För att fria oss från skuld inför er Herre och i förhoppningen att de skall frukta Gud."
Falammaa nasoo maa zukkiroo bihee anjainal lazeena yanhawna 'anis sooo'i
wa akhaznal lazeena zalamoo bi'azaabim ba'eesim bimaa kaanoo yafsuqoon
Och när [sabbatsbrytarna] hade glömt alla påminnelser de fått, räddade Vi dem som ville hejda överträdelserna och straffade syndarna för deras olydnad.
Och då de vägrade att upphöra med sina förbjudna handlingar, uttalade Vi [Vår fördömelse] över dem: "Bli [som] apor, föremål för [allas] hån och förakt!"
Wa iz ta azzana Rabbuka la yab'asannna 'alaihim ilaa Yawmil Qiyaamati
mai yasoomuhum sooo'al 'azaab; inna Rabbaka lasaree'ul 'iqaabi wa innahoo la
Ghafoorur Raheem
Och [minns, Muhammad] att din Herre gav till känna att Han ända till Uppståndelsens dag skall sända mot dem [hämnare] som kommer att vålla dem svåra lidanden. Din Herre är helt visst snar att straffa - och helt visst är Han [också] ständigt förlåtande, barmhärtig.
Wa qatta'naahum fil ardi umaman min humus saalihoona wa min hum doona
zaalika wa balawnaahum bil hasanaati was saiyi'aati la'allahum yarji'oon
Och Vi splittrade dem i [många] grupper [som spriddes] över jorden. Bland dem fanns rättrådiga människor och andra som inte höll [måttet]. Vi satte dem på prov genom att [låta dem uppleva] både medgång och motgång, för att de skulle vända om [från sina syndiga vägar].
Fakhalafa min ba'dihim khalfunw warisul Kitaaba ya'khuzoona 'arada
haazal adnaa wa yaqooloona sayughfaru lanaa wa iny ya'tihim 'aradun misluhoo ya'khuzooh; alam yu'khaz
'alaihim meesaaqul Kitaabi an laa yaqooloo 'alal laahi illal haqqa wa
darasoo maa feeh; wad Daarul Aakhirtu khairul lil lazeena yattaqoon; afalaa
ta'qiloon
Efter dem har kommit människor av sämre slag som, trots att de har ärvt Skriften, [enbart] står efter jordisk vinning, och de påstår: "Vi kommer att bli förlåtna." Men så snart de får ett nytt tillfälle till en sådan vinst, griper de det. Har de inte genom det i Skriften [stadfästa] förbundet åtagit sig att inte säga om Gud annat än det som är sant? Och de studerar denna [Skrift och lär sig] dess innehåll! Det eviga livet är det högsta goda för dem som fruktar Gud. Använder ni inte ert förstånd
Wallazeena yumas sikoona bil Kitaabi wa aqaamus Salaata innaa laa
nudeeu'ajral musliheen
Och de som håller fast vid Skriften och regelbundet förrättar bönen [bör veta] att Vi inte låter dem som förbättrar och ställer till rätta bli utan lön.
Wa iz nataqnal jabala fawqahum ka annahoo zullatunw wa zannooo annahoo
waaqi'un bihim khuzoo maaa aatainaakum biquwwatinw wazkuroo maa feehi
la'allakum tattaqoon (section 21)
Och [minns] att Vi lyfte upp berget Sinai och lät det sväva över dem som en baldakin - de trodde att det skulle falla över dem - [och Vi sade]: "Håll med kraft fast vid det som Vi har uppenbarat för er och bevara dessa [ord] i era hjärtan - kanske skall ni frukta Gud."
Wa iz akhaza Rabbuka min Baneee Aadama min zuhoorihim zurriyyatahum wa
ashhadahum 'alaa anfusihim alastu bi Rabbikum qaaloo balaa shahidnaaa; an
taqooloo Yawmal Qiyaamati innaa kunnaa 'an haazaa ghaafileen
OCH NÄR din Herre låter nya släkten utgå från Adams söners länder, begär Han av dem att de skall vittna om sig själva [och frågar]: "Är Jag inte er Herre?" [Då] svarar de: "Jo, vi vittnar [att Du är vår Herre]!" [Detta sker] för att ni [människor] inte på Uppståndelsens dag skall säga: "Om detta var vi inte medvetna."
Aw taqoolooo innamaaa ashraka aabaaa 'unaa min qablu wa kunnaa
zurriyyatan min ba'dihim 'a fa tuhlikunaa bi maa fa'alal mubtiloon
Eller säga: "Det var våra förfäder som i forna dagar tog sig för att sätta medhjälpare vid Guds sida - och vi, deras sentida efterkommande, vill Du låta oss gå under på grund av de lögner som de diktade upp?"
Och berätta för dem vad som hände den man som Vi hade gett del av Våra budskap och som sköt dem ifrån sig. Djävulen följde honom hack i häl och han blev [till sist] en av dem som, efter att själv ha vilseletts, leder andra på avvägar.
Wa law shi'naa larafa'naahu bihaa wa laakin nahooo akhlada ilal ardi
wattaba'a hawaah; famasaluhoo kamasalil kalbi in tahmil 'alaihi yalhas aw
tatruk hu yalhas; zaalika masalul qawmil lazeena kazzaboo bi Aayaatinaa;
faqsusil qasasa la'allahum yatafakkaroon
Om Vi hade velat kunde Vi ha låtit honom resa sig [ur förnedringen] med hjälp av [budskapen], men hans hela håg stod till jordiska ting och han ville bara följa sina egna böjelser. Han kan liknas vid en hund som flåsar med hängande tunga vare sig du kommer hotfullt emot honom eller lämnar honom i fred. Detta är liknelsen om dem som påstår att Våra budskap är lögn. Berätta därför denna historia - kanske skall den [väcka] dem till eftertanke.
Wa laqad zara'naa li jahannama kaseeran minal jinni wal insi lahum
quloobul laa yafqahoona bihaa wa lahum a'yunul laa yubisiroona bihaa wa
lahum aazaanul laa yasma'oona bihaa; ulaaa'ika kal an'aami bal hum adall;
ulaaa'ika humul ghaafiloon
Vi har sänt skaror av osynliga väsen och människor till helvetet: de har hjärtan som ingenting förstår, ögon som ingenting ser och öron som ingenting hör. De är som kreatur, nej, de är ännu vilsnare: de är de tanklösa, de likgiltiga.
Wa lillaahil Asmaaa 'ul Husnaa fad'oohu bihaa wa zarul lazeena
yulhidoona feee Asmaaa'ih; sa yujzawna maa kaanoo ya'maloon
GUDS är fullkomlighetens sköna namn; anropa Honom alltså med dessa [namn] och håll er på avstånd från dem som missbrukar dem. De skall få den lön som deras handlingar [förtjänar].
Awalam yanzuroo fee malakootis samaawaati wal ardi wa maa khalaqal laahu
min shai'inw wa an 'asaaa ai yakoona qadiqtaraba ajaluhum fa bi ayyi hadeesin
ba'dahoo yu'minoon
Har de aldrig tänkt igenom betydelsen av [Guds] herravälde över himlarna och jorden och av allt som Gud har skapat och [frågat sig] om den för dem [utmätta] fristen är nära att löpa ut? På vilket budskap skall de hädanefter tro?
DE FRÅGAR dig om den Yttersta stunden och när den skall komma. Säg: "Min Herre ensam har kunskap om detta. Han och ingen annan skall lyfta slöjan, när tiden är inne. [Stundens] tyngd skall kännas i himlarna och på jorden. Och den skall komma över er utan förvarning. De frågar dig, som om du efter ihärdigt sökande hade fått kunskap om detta. Säg: "Ingen har kunskap om denna [tidpunkt] utom Gud, men de flesta människor vet inte [varför den hålls hemlig]."
Qul laaa amliku linafsee naf'anw wa laa darran illaa maa shaaa'al laah;
wa law kuntu a'lamul ghaiba lastaksartu minal khairi wa maa massaniyas soo';
in ana illaa nazeerunw wa basheerul liqawminy yu'minoon (section 23)
Säg: "Jag kan inte uppnå förmåner för mig själv eller avvärja ett ont [som hotar mig] - ingenting [händer mig] utom det som Gud vill. Men om jag hade haft full kännedom om det som är dolt för människor, skulle jag helt säkert ha kunnat uppnå mycket av detta livets goda och jag skulle ha undgått allt ont. Jag är bara en varnare och förkunnare av hoppets budskap till människor som vill tro."
DET ÄR Han som har skapat er ur en enda varelse och som av denna skapade dess make, så att [mannen] kan finna ro hos [sin hustru]. När han har slutit henne i sin famn, får hon en lätt börda att bära och hon fortsätter att bära den tills den börjar kännas tung och de anropar Gud, sin Herre: "Om Du skänker oss ett [barn], sunt till kropp och själ, skall vi sannerligen visa tacksamhet!"
Men när Han skänker dem det friska [barn som de bett om], riktar de en del [av sin tacksamhet] för Hans gåva till andra! Men Gud är höjd högt över allt vad [människor] vill sätta vid Hans sida!
Har de kanske fötter att gå med eller händer att slå med eller ögon att se med eller öron att höra med? Säg [Muhammad]: "Anropa dem som ni sätter vid Guds sida och smid era onda planer mot mig och låt mig inte få något andrum!
Khuzil 'afwa wa mur bil'urfi wa A'rid 'anil jaahileen
ÖVERSE med människornas natur [och deras brister], och uppmana [alla att visa] hövlighet och vänlighet och undvik [alla ordväxlingar med] dem som [står kvar i hednisk] okunnighet.
Wa izaa lam ta'tihim bi aayatin qaaloo law lajtabai tahaa; qul innamaaa
attabi'u maa yoohaaa ilaiya mir Rabbee; haazaa basaaa'iru mir Rabbikum wa
hudanw wa rahmatul liqawminy yu'minoon
Och då du [Muhammad] inte ger dem det tecken eller under [som de begär], säger de: "Varför har du inte [själv] valt ut det?" Säg: "Jag följer bara vad som uppenbaras för mig av min Herre, [uppenbarelser] som skall öppna era ögon [för sanningen] och som är en vägledning och en källa till nåd för dem som vill tro."
Innal lazeena 'inda Rabbika laa yastakbiroona 'an 'ibaadatihee wa
yusabbihoonahoo wa lahoo yasjudoon (section 24) (make sajda)
De som är i din Herres närhet finner det inte vara under sin värdighet att tjäna Honom. De lovprisar Honom och faller ned på sina ansikten [i tillbedjan].
0:00
0:00
Anteckningar
×
För att spara anteckningar måste du vara inloggad. Vänligen logga in eller registrera dig.
